KOMMENTAR. Idag samlas brittiska parlamentet efter sommaruppehållet. Försök att rösta igenom en lag som ytterligare fördröjer utträdet ur EU kommer omedelbart att göras.

Denna vecka kan mycket hända i Storbritannien. Konservative premiärministern Boris Johnson agerar för att Brexit ska ske 31 oktober. Då ska landet lämna EU – med eller utan utträdesavtal.

Men han har mäktiga motståndare i form av vänsteropposition och egna partivänner som inte vill lämna EU. De gör nu allt de kan för att stoppa Brexit.

Idag, redan första dagen efter sommaruppehållet, lägger Labour fram lagförslag som innebär att parlamentet begär att premiärministern ska försöka få EU att gå med på ännu ett uppskjutet utträde till 31 januari 2020.

Här finns många hinder på vägen.

1) Talmannen John Bercow kan avvisa snabbhantering av lagförslaget. Hans ställning är stark, inte minst sedan han nekat premiärminister Theresa May att lägga fram sitt förslag till utträdesavtal en fjärde gång. Men vad han kommer att besluta är det ingen som vet.

2) För att lagförslaget ska antas, om talmannen tillåter snabbhantering, krävs att vänsteroppositionen, som består av flera partier, mangrant röstar på det. Plus att ett antal konservativa ledamöter sviker sin premiärminister och röstar för lagförslaget. Det är högst oklart om de får ihop en majoritet.

3) Om lagförslaget vinner majoritet, kommer Boris Johnsson förmodligen att föreslå parlamentet att nyval utlyses. Detta eftersom han igår sa att han aldrig kommer att be Bryssel om ännu en förlängning. Han tänker alltså inte följa lagen om den införs. Han vill därför ha ett nytt parlament i ett nyval.

4) Numera kan inte premiärministern själv utlysa nyval. Han måste ha 2/3-majoritet. Det betyder att Labour måste rösta för nyval, för att det ska ske. Många inom Labour vill inte ha nyval, men partiledaren Jeremy Corbin har sagt att han inte ryggar för nyval. Det skulle skada hans trovärdighet om det framstår som att han är rädd att möta väljarna. Så det lär bli majoritet för nyval.

5) Men sedan har premiärministern makten att ange datum för nyval. Boris Johnson kan förlägga valdagen så tidigt som 14 oktober, alltså före Brexit ska ske och därmed omintetgöra lagen om förskjuten Brexit, vars avsikt sägs vara att träda ikraft 19 oktober. På det sättet kan Johnson få ett nytt parlament som river upp förskjutningen av Brexit.

6) Ett parlamentsval är dock svårt att förutsäga. Det vet Theresa May som utlyste val 2017 för att hon trodde sig kunna skapa en större konservativ majoritet. Istället förlorade hon den och fick förhandla fram majoritet genom samarbete med konservativt parti på Nordirland.

Om talmannen inte godkänner snabbhantering av lag om uppskjutning, eller om lagen inte vinner majoritet, eller om lagen vinner men konservativa partiet vinner nyval, kan Boris Johnson fortsätta sin linje om att få nytt utträdesavtal med EU före 31 oktober då Storbritannien lämnar. Och man lämnar även utan nytt avtal.

Om Boris Johnson förlorar ett nyval, då är en ny förlängning av EU-utträdet det mest troliga.

Men Boris Johnson är en kampanjpolitiker som redan hunnit visa att han är en handlingskraftig premiärminister som fullföljer ansvaret som politisk ledare. Mycket talar för att han skulle kunna nå egen majoritet i parlamentet i ett nyval.

Då är färden mot utträde och Brexit på spåret igen.

Och det vore ju inte orimligt med tanke på att brittiska folket med en tydlig majoritet i folkomröstningen i juni 2016 röstade för att lämna Europeiska unionen.