Kan politiken diskutera existentiell medvetenhet? Får vi vara stolta över våra svenska rötter?
Förra helgen höll Mattias Karlsson (SD), gruppledaren i riksdagen, ett tal inför kulturkonservativa förening Gimle under partiets sommarfestival i Sölvesborg.
Och han gav ett rungande svar på frågorna: ja, vi kan känna djupt för vårt land. Talet handlade i stora delar om det som Karlsson menar är speciellt och fantastiskt med vår historia, vårt kulturarv och vårt bidrag till världen.
Det är en berättelse som präglas av ”den djupa kärlek som jag känner för vårt land”.
Svensk kultur och karaktär
Karlsson lyfte fram en rad konkreta historiska händelser för att visa på vad den svenska kulturen, den svenska karaktären, handlar om.
Från kvinnors rätt…
”Visste ni att Birger Jarls kvinnofridslagar från 1200-talet är en av de tidigaste lagstiftningarna i världshistorien som gav kvinnor ett särskilt och explicit skydd mot övergrepp?”
… till flit och handlingskraft.
”Visste ni att det var svenska rallare som band ihop USA genom att bygga den första järnvägen över Klippiga bergen? Och när den ansvarige amerikanske järnvägsbaronen som byggde denna järnväg, fick frågan av en journalist om hur han vågade försöka sig på det som alla hade sagt var omöjligt att göra, så svarade han:
– Äh, det var inte svårt. Ge mig bara svenskar, snus och whisky, så ska jag bygga en järnväg till självaste helvetet!”
Kärleken till naturen har alltid varit en stark del av svensk identitet, vilket Karlsson tog upp med ett mycket påtagligt bevis.
”Visste ni att den svenska seden med att ta våra efternamn från vår natur, i form av ord såsom berg, blad, sjö, gren, strand etc är närmast unik i världen?”
Karlsson pekade på att Sverige när det gäller medborgarrätt varit föregångsland:
”Visste ni att den svenska tryckfrihetsförordningen är den äldsta lagen i världen som garanterar yttrandefrihet och tryckfrihet?”
Och om hur Sverige under stormaktstiden agerade respektfullt mot folket i de nya landområden som kungariket styrde.
”Visste ni att när svenskarna under stormaktstiden, tog kontrollen över Baltikum så befriade vi merparten av de baltiska befolkningarna från renodlat slaveri? Innan svenskarna kom så var merparten av balterna livegna. Godsherrarna hade laglig rätt att piska, misshandla, våldta och till och med döda sina undersåtar. Vi införde svensk rätt som medförde att en godsherre som agerade så själv kunde bli piskad och avrättad. Vi införde de första universiteten i Baltikum där balter själva fick studera. Vi gav dem rätten att predika på sitt eget språk i kyrkorna och att trycka biblar på sina egna språk. Många historiker menar att om det inte hade varit för det svenska styret så är det inte ens säkert att det hade funnits några baltiska länder idag.”
De som vill utradera det svenska
Mattias Karlsson ställde denna stolta moraliska historia mot utvecklingen i Sverige idag, där våld och nedmonterad välfärd blivit vardag.
Utveckling vi ser nu är ingen slump. Den är medveten.
”Det är förverkligandet av socialisternas och liberalernas slutmål och drömsamhälle vi ser. Och i detta drömsamhälle, som för oss konservativa alltmer liknar en mardröm, finns det ingen plats för en svensk nationalstat och en stark svensk gemenskap.”
Karlsson belägger sin tes genom att citera partiprogram från de två partier som utgör kärnan i det regeringsblock som styr idag, Socialdemokraterna och Centerpartiet.
”Socialdemokratins demokratisyn känner inga nationsgränser. Målet är en global gemenskap (…) Rasismen bygger på en uppdelning av olika tänkta folkgrupper (…) Vi socialdemokrater vill verka för interkulturalitet (…) Kulturinstitutionerna och kulturlivet måste spegla den kulturella mångfalden i dagens Sverige. (…) Vi vill ha en generös och reglerad invandring. (…) mänsklig säkerhet är överordnad nationella och ekonomiska intressen.”
”Centerpartiet strävar efter öppna gränser, fri rörlighet samt en generös och human flykting- och invandringspolitik. (…) Den ömsesidiga fria rörligheten inom EU bör utvidgas så att den omfattar hela världen (…) En värld där det är lika naturligt att flytta mellan nationer som inom nationen. (…) Det är en styrka att leva i ett mångkulturellt samhälle.”
Vi har all rätt att vara stolta
Den Karlssonska kultursynen präglas av kärlek och stolthet men slår aldrig över i dogmatism.
– Jag skulle kunna fortsätta hela kvällen, men jag tror ni fattar poängen. Vi ska inte förhäva oss. Vi har inte gjort allting rätt alltid. Vi skall lära oss av våra misstag. Vi är inte överlägsna andra. Vi ska inte se ned på andra eller förtrycka andra. Men vi är bra nog, sa Karlsson.
– Vi har förtjänat vårt självbestämmande och rätten att få fortsätta existera som folk. Vi har rätt att vara stolta över våra bedrifter. Vi har rätt att bevara vår kulturella särart. Vi har rätt att vara stolta över vårt land, över vår unika historia och unika kultur.
Sedan tillade han att det finns en personlig, känslomässig aspekt som går bortom politik.
– Att vara konservativ och patriot ger mig en hemkänsla, tacksamhet, ödmjukhet, tillhörighet och en djupare mening med tillvaron. Det får mig att känna att jag håller arvet av mina älskade, bortgångna morföräldrar levande och att jag för vidare något oerhört värdefullt och unikt till mina barn och barnbarn. Jag önskar att alla som lever i det här landet fick uppleva dom känslorna för det är djupt rogivande, avrundade Mattias Karlsson.
Tacksamhet, inte bara krav på andra
Här träffar Karlsson en dimension som försvunnit ut ur det numera så byråkratiska politiska medvetandet, men som är nyckeln för att förstå och veta vad som krävs för att skapa trygghet och livskvalitet för de många människorna.
För att känna tillfredsställelse måste man själv ha gjort sin plikt. Först då kan man känna stolthet över det man uträttat. Det är genom att själv lägga ner möda på arbete och andra plikter som förmågan att känna tacksamhet över andras insatser växer fram. En tacksamhet för dem runtomkring och en tacksamhet för förfädernas insatser att nå hit där vi är.
Det som förr var den svenska arbetsmoralen upprätthölls just av en djupare förståelse av livet, mödorna och vår platsen på jorden.
Efter 1968 ersattes arbetsmoralen av en svaghetens moral, den som sa att man har rättigheter att kräva, även om man aldrig fullgjort sina skyldigheter. Människan gjorde sig i det vänsterliberala samhället till tiggare som förebrådde alla andra deras framgångar. Tacksamhet blev en styggelse. Man skulle ha. Andra skulle alltid ge.
När prestationer och plikter blir oviktiga, gör vi också livet självt meningslöst.
Det är därför konservatismen måste komma tillbaka. Ge människan åter, det Mattias Karlsson så oförtrutet jobbar för: förmågan att känna stolthet över sig själv och sitt land, känna tacksamhet för allt det som andra människor gör och har gjort för oss på denna plats på jorden. Och känna tillfredsställelse genom att konstatera att vi gjort våra plikter.
Det är ur detta trygghet och livskvalitet kan växa.
*
Läs hela talet på Facebook.