Senast att bli avstängd är den oberoende samhällskritiska kanalen SwebbTV. (UPPDAT: se nederst) Det är YouTube/Google som i detta fall har raderat alla intervjuer och samtal. Det är sorgligt och irriterande, men inte förvånande – och inte ett hot mot yttrandefriheten.
Visst är det lätt att hålla med Katerina Janouch när hon beskriver utvecklingen: ”de stora plattformarna går allt hårdare åt att censurera systemkritiskt material. De senaste i raden av drabbade är den allt mer populära alternativa TV-kanalen Swebb-TV – där vissa program kunnat mäta sig med SVT:s tittarsiffror – som i dag fick sitt konto raderat av YouTube, något som möttes av bestörtning av tusentals tittare och följare.”
Men censur och brott mot yttrandefriheten är det inte.
SwebbTV har i mejlutskick lovat att TV-kanalen återkommer på annan internetplattform, också med tidigare program eftersom man naturligtvis har backup på allt material.
För mig som deltagit i samhällsdebatten i 40 år är jag förundrad över hur mycket folk litar på Facebook, Twitter, Google/YouTube och andra privata och kommersiella företag. De har ingen moral, deras uppgift är att tjäna pengar. Självklart kommer de att sätta gränsen för vad som får visas på deras plattformar när de riskerar att förlora i anseende och därmed annonsintäkter.
När jag blev samhällsintresserad 1979 fick vi trycka egen tidning på kladdiga stenciler, sortera bladen och häfta manuellt, liksom stoppa i kuvert, frankera och lämna in kuverten på postkontoret. Detta för att nå ut till 400 medlemmar i ett distrikt i ett politiskt ungdomsförbund.
Och när jag började blogga 2003 fick jag skriva i html-kod och ladda upp filen via FTP-protokoll direkt på den hemsida jag köpt på webbhotell.
Om denna tillgång till en egen hemsida som finns tillgänglig på internet skulle stoppas – som när S-regeringen via Säpo hotade webbhotellet som tillhandahöll Sverigedemokraterna med hemsida så att den stängdes ner 2006 – då har vi censur. Då hotar staten att strypa yttrandefriheten.
Vad de stora plattformsjättarna på internet har gjort är att tillhandahålla teknik som möjliggjort för oss alla att kommunicera så mycket enklare – och billigare. (Även om vi betalar med att ge dessa bolag all information om vårt privatliv så att annonsmarknaden vet hur den ska rikta sig mot oss.)
Men bara därför att företagens teknik är smidig och lätt att använda, innebär inte det att de måste tillhandahålla samhällskritiska åsikter.
Vi som utmanar de styrande etablissemangen kan inte räkna med att kommersiella företag ska ta PR-risker för att hålla samhällsdebatten öppen. Företag är, i detta avseende, fega därför att deras uppgift är att skydda sina ägares pengar. Att ta risker för yttrandefriheten ligger inte i deras intresse. Se bara på hur dessa företag hjälper staten Kina att censurera internet för över en miljard kineser.
Så sluta se dessa bolag som goda i moralisk mening. De är goda i den meningen att de utvecklar användarvänliga tekniska lösningar. Men moral? Nej. De följer minsta motståndets lag och böjer sig alltid för etablissemangen.
Alternativa plattformar måste utvecklas så att de som utmanar makten får teknisk hjälp att nå ut på internet. Det är här energin borde ligga, istället för att vara arga på Google mfl.
Samtidigt har nedstängningarna en allvarlig effekt för samhällsdebatten när de stora och hittills gemensamma plattformarna beskär sin kundkrets. Ju mer samhällsdebatten delas upp i helt separata kluster, framöver också i olika tekniska plattformar, desto mer polariserad kommer samhällsdebatten att bli.
Polariseringen har redan nått långt. Allt fler slutar tala med meningsmotståndare. Vänstern tål inte att bli oemotsagd. Blockeringar och avstängningar har redan gjort ”åsiktsbubblorna” isolerade från varandra.
Om nu vänsteretablissemangen tar över YouTube, Facebook etc, och nya plattformar som mer än profiten har det öppna debattklimatet som mål och syfte – vad betyder den skenande segregationens åsiktsbubblor för samhällsdebatten?
Motsättningarna, missförstånden och rädslan för varandra växer. Kommer helt åsiktsisolerade samhällen att kunna upprätthålla demokratin? I riksdagen kommer ju de olika åsikterna att finnas representerade och sitta med i samma rum och utskott. Vi har redan sett hur Vänsterpartiet vägrar sitta jämte folkvalda från ”fel” parti. Kommer utskottsmöten i framtiden att hållas i flera olika rum samtidigt, via länk, så att vänster, höger, radikaler och konservativa inte behöver andas samma luft?
Alltihop är naturligtvis helt galet. Den som är (och inte bara kallar sig) demokrat respekterar avvikande meningar. Vi måste kunna talas vid utan att blockera och stänga av.
Nya gemensamma arenor måste uppstå, där folk inte är rädda eller upprörda över att höra en åsikt man inte håller med om. Det är demokratins livsnerv att bryta åsikter mot varandra.
Jag erkänner att samtalstonen är en bidragande orsak till polariseringen. Därav mitt ordval: respektera meningsmotståndare. Den som gör det slänger inte glåpord efter dem som man inte håller med – så som många, också statsminister Stefan Löfven (S) och hans ministrar, gör. Den som är demokrat tar diskussion i sak. Låter bli personangrepp, lögnaktiga anklagelser eller förklenande omdömen.
Också här har vi långt att vandra. Och här är det inte Facebook eller YouTube som är skurkarna, utan våra politiska ledare som inte klarar av att föregå med gott exempel.
Hur ska en öppen och respektfull samhällsdebatt uppstå? Tyvärr, jag har ingen aning. Tills vidare gäller det att hitta nya vägar att publicera och tillgängliggöra etablissemangskritik, nu när den första generationens internetplattformar blir etablissemangens lydiga redskap.
Öppenhet är yttrandefrihetens avgörande kärna. Den måste värnas till varje pris. Sedan får vi se hur människan kan använda den allt effektivare tekniken – utan att missbruka orden…
*
UPPDATERING 7/8
Nu är SwebbTV uppe på YouTube igen, meddelar kanalen i Twitter. Glädjande, men agerandet visar att samhällskritiska röster måste göra sig mer osårbara av kommersiella företag som vill vara makteliten till lags.