De personer som rör sig i etablissemangen tappar alltmer verklighetskontakten och far ut mot dem man ser som fiender med ett hat som är oroväckande.

Senaste exemplet är, till min stora förvåning, styrelseproffset och kolumnisten Pernilla Ström. Under den gamla tidräkningen, före 2010 då höger-vänster var allenarådande, upplevde jag henne som en intressant röst som vågade sticka ut.

Nu har hon givit sig på Hanif Bali, den i vår tidräkning, efter 2010, lika friskt från koncensus utstickande M-riksdagsledamoten.

Attackerna mot Bali från olika etablissemang har resulterat i att han nu häromdagen utsattes för vad som verkar vara mordförsök. Han har fått sin bil saboterad och det hade kunnat gå illa.

Men istället för det vi borde få se, en enig svensk opinion som fördömer detta våld, har många ursäktat det. Pernilla Ström gör det i Twitter och får genast stöd av två av gammelmediernas största tidningsredaktioner. Dagens Nyheters Per Svensson hejar på henne i Twitterflödet, ”Starkt”, och Sydsvenskans Heidi Avellan, ”Strongt, min vän. Som alltid.”

När andra beklagar Pernilla Ströms ursäktande av våld, fortsätter hon sitt raljerande på Facebook:

”Tänker på hur en del gör analogier med Hanif Bali och våldtäktsoffer, liksom KS-ordföranden i skånska kommuner som kliver av efter att ha utsatts för hat och hot. Men nej, Hanif Bali är inget våldtäktsoffer. Hanif Bali är ingen stackars politiker vem som helst. Hanif Bali är den svenska politiker som har det enskilt största ansvaret för förgiftningen, förråandet och brutaliseringen av det politiska samtalet.”

Eliten har övergivit yttrandefriheten

Vän av ordning måste ju här göra åtminstone två sakliga invändningar. 1) Pernilla Ström (och det mediala etablissemang hon representerar) skuldbelägger Bali och menar att hans språkbruk ”understödjer” politiskt våld. Hon menar alltså att om Bali är ful i mun får han skylla sig själv om han blir utsatt för mordförsök. Så kan ingen som förespråkar yttrandefrihet och öppen debatt resonera. Hårda ord i en debatt ska alltid och enbart bemötas med andra ord. Inte med hot om våld eller några som helst handlingar. Ursäktar man sådant har man blivit totalitär och antidemokrat.

2) Pernilla Ström föregår ju inte med gott omdöme utan är i sina ord mer hatfylld och svinaktig än vad Hanif Bali någonsin varit i sina inlägg. Bali är elak, gottar sig gärna åt dumheter i motståndarnas mindre begåvade inlägg, men han är inte direkt hatfylld. Snarare satiriskt iakttagande.

Jag har själv haft invändningar mot Bali, men då mer därför att han i riksdagen inte sällan har röstat emot den politik som han förespråkar i sociala medier. I riksdagen är det SD som driver politiken, medan Bali som M-ledamot röstar nej. Detta kan man diskutera och analysera, men även om man är oeniga finns det inga som helst skäl att tumma på yttrandefrihetens heliga princip om att inte tillgripa våld eller ursäkta våld mot meningsmotståndare.

Etablissemangen har tappat greppet

Jag ser Pernilla Ströms totala intellektuella sammanbrott som det senaste exemplet på att de svenska etablissemangen förlorat omdömet. De vet inte vad de ska göra, hur de ska agera i vår tid. Man har helt på egen hand skapat ett växande kaos i landet. Man gjorde ingen konsekvensanalys innan man öppnade gränserna för hundratusentals människor från andra civilisationer. Och nu har man inga svar på vad man ska göra åt det kaos denna politik medför.

Istället verkar man tappa verklighetskontakten och likt Don Quijote slåss mot väderkvarnar i tron att de är fienden.

Men vi som påpekar bristerna i den sorgliga samhällsutvecklingen är inte de fiender som etablissemangen tror att vi är och så intensivt fäktar mot. Sanningen är att etablissemangen är sina egna värsta fiender. Det är de själva som ställt till det så att marken nu gungar under deras fötter.

Jag skulle vilja ordinera en rejäl dos självrannsakan, om de vill rädda sig från ett historiskt och fullständigt nederlag.