Warning: Trying to access array offset on value of type null in /home/samtiden/public_html/wp-content/themes/15zine/library/core.php on line 3790

Warning: Trying to access array offset on value of type null in /home/samtiden/public_html/wp-content/themes/15zine/library/core.php on line 3791

Den skotske Stanfordprofessorn Niall Ferguson vill se ljusglimtar men verkligheten gör hans framtidsprognos mörk.

Den kände historikern och programledaren har länge varit pessimistisk om Europas framtid. Själv bor han nu i USA med sin fru, den somaliafödde författaren Ayaan Hirsi Ali.

Stor migration kräver låglönesektor

I Svenska Dagbladet får han, i intervjun Europas politiska elit är inte närmare någon lösning, frågan om han är lika pessimistisk nu som 2013 då han intervjuades senast i Sverige.

– Om något är jag mer pessimistisk. Jag kan inte komma på en enda sak som blivit bättre i Europa under de senaste sex åren. Om man tittar på ekonomin finns det ingen uppenbar lösning på problemen med låg tillväxt. Ovanpå allt kommer migrationsproblemen inte att försvinna, utan bli värre, säger han.

– Jag tror att de europeiska problemen kommer att intensifieras, och Europas politiska elit har inte kommit närmare någon lösning.

Han har länge konstaterat att den nordiska modellen med stora, statligt finansierade välfärdssystem, inte fungerar tillsammans med öppna dörrar för asylsökande.

– Mitt enkla råd är att arbetsmarknaden måste bli mer flexibel. Det stora misstaget var att ta in så många och inte modifiera modellen, konstaterar han.

Med andra ord, låglönejobb långt under dagens avtalsenliga löner.

Det innebär permanent ökad ojämlikhet, helt i strid med ”den svenska modellen”.

Ferguson menar alltså att Sverige måste välja, antingen större grad av jämlikhet med liten andel utlandsfödda, eller stor andel utlandsfödda med stora ojämlikheter som följd.

Känna igen sig i sitt eget land

Ferguson får frågan vad han tycker om att allt fler känner olust över att inte känna igen sig i sitt eget land. Andra blir upprörda över att sådana tankegångar framförs. Var står Ferguson?

– John Cleese hamnade i en liknande situation nyligen, genom att säga att London inte längre kändes som en brittisk stad. Jag tycker att inställningen att man inte ska uttrycka sådan tankar är genuint intolerant. Det är att förneka den mänskliga historien liksom den psykologiska, att bortse från att människor kan hysa tillgivenhet till traditioner och samhällen som har en gemensam uppsättning värderingar.

– Inom nätverksvetenskapen, homophily, är det erkänt att människor tenderar att attraheras av dem som ser likadana ut. Datan är tydlig på den punkten, så vad ska vi göra – förneka? Betrakta det som en olaglig form av trångsynthet? Att förneka att det kommer att finnas preferenser för mer homogena samhällen är som att förneka gravitationskraften eller de fundamentala förhållanden för den mänskliga biologin.

Vänstermänniskor större hot än Trump

Ferguson vänder sig också mot den inom etablissemangen så negativa hållningen till det man kallar populism. Är den ett hot mot demokratin?

– Sådana uttalanden är historielösa. Man bör snarare se populismen som en del av demokratin. Illiberala unga vänstermänniskor som vill förbjuda att konservativa åsikter uttrycks exempelvis vid universiteten är ett större hot mot demokratin än Donald Trumps ”folkets fiende”-retorik.