Önsketänkandet inom politiken om att invandringen skulle avhjälpa vårdens personalbrist saknar grund. Tvärtom har de med utländsk bakgrund större vårdbehov än den infödda befolkningen.
Barnläkaren Mats Reimer har i Dagens Samhälle debatterat den belastning på sjukvården som migrationen utgör med Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.
Detta sedan generaldirektören sagt att migranters dåliga hälsa kan bero på dålig integration. Reimer påpekar att migranterna har betydligt sämre hälsa än infödda när de kommer till Sverige. Han skriver:
”Asylmigration har av vissa setts som räddningen för vårdsektorns personalbrist. Detta är önsketänkande; tvärtom har de med utländsk bakgrund ett större (åldersstandardiserat) vårdbehov än den infödda befolkningen. Det märks just nu sannolikt tydligast inom tandvården, [och i en] diabetesepidemi.
Inom mitt område, barnsjukvården, finns andra exempel på hur migration leder till ökat vårdbehov; inte bara infektioner och blodsjukdomar, utan också olika funktionshinder är vanligare hos migranter. I grupper med kusingiften ses både mer utvecklingsstörning, missbildningar och ovanliga genetiska sjukdomar. Autism är av okänd anledning vanligare hos andra generationens invandrare, speciellt i somaliska gruppen. Cerebral pares, CP, är mycket vanligare hos utlandsfödda, som nu utgör 17 procent av alla barn med CP i Sverige, oftare med svårare funktionsnedsättning.”
*
Se mer i Dagens samhälle: Myndighetschef killgissar om utlandsföddas ohälsa (8 juli), Det hälsoförebyggande arbetet måste förbättras (12 juli) och Migrationen leder till ett ökat vårdbehov (12 juli).