KOMMENTAR. Det märkliga händelseförloppet som lett till misshandelsåtal mot en känd amerikansk rappmusiker kan ha sin förklaring i för väst främmande hederskoder från centralasiatiska länder.
I dessa semestertider med få ny nyheter är det svårt att undvika rättegången mot amerikanske rapparen ASAP Rocky i Stockholms tingsrätt.
Varför har en så begränsad händelse – ett bråk som resulterar i ytliga sår – blivit en så stor sak? Polisens förundersökning omfattar 552 sidor.
Ett svar är naturligtvis att den tilltalade är en känd musiker från USA. Men det är något annat som gör att allt framstår som så märkligt.
En intressant analys står skribenten Erik van der Heeg för, It’s the culture, stupid! De två afghaner som förföljer och angriper musikern och hans sällskap gör det därför att de anser sin heder kränkt efter att blivit avvisade när de närmat sig ASAP Rocky. Denna upplevda hederskränkning gör afghanerna mycket upprörda, därav förföljelsen som slutar i misshandelsåtal mot musikern.
”Det är åtminstone för mig uppenbart att det handlar om något slags hedersproblematik ytterst med rötter i ett centralasiatiskt klansammanhang.”
Utifrån förundersökningen noterar Erik van der Heeg att afghanen Mustafa tar det hårt att bli bryskt avvisad av det amerikanska sällskapet.
”Han tycker nu att han har förlorat ansiktet inför de människor som observerat händelsen.”
Det är därför han följer efter amerikanerna för att få upprättelse, en ursäkt. Framför allt riktar sig afghanen mot livvakten, som är den som föst undan honom. Livvakten som inte förstår varför Mustafa inte kan lämna dem ifred lyfter så småningom helt sonika bort Mustafa genom att ta tag runt hans hals.
”För Mustafa blir allt bara värre. Folk har sett hur han förnedrats av livvakten (…) Under hela denna tid försöker amerikanerna med ömsom vänlighet, ömsom lämpor förmå afghanen att lämna dem i fred, utan att lyckas.”
Amerikanerna kan inte förstå hur en spinkig man vågar hota och förfölja detta sällskap som dels är många fler än Mustafa och hans kamrat och som dels är åtföljda av en livvakt – en stor svart man i 130-kilosklassen.
”De fattar inte att han bara vågar och kan inte tolka skeendet utifrån en centralasiatisk hederskontext. Enligt deras västerländska rationalitet kan det beteendet bara bero på att Mustafa antingen är sinnessjuk, påtänd av narkotika eller beväpnad”.
Att detta inte är en engångsföreteelse för afghanen kan Erik van der Heeg visa genom att hänvisa till en tidigare dom som visar samma mönster. Mustafa försökte att knivhugga en person som tidigare varit hans vän. Detta eftersom denne skrattat åt honom vid en tunnelbanestation, så att andra personer kunde se det.
”Även här blev skammen så stor att Mustafa måste upprätta sin heder genom ett knivöverfall två veckor efter incidenten. För detta dömdes Mustafa till 30 dagars samhällstjänst och att betala 5.000 kronor i skadestånd till sin motpart.”
Erik van der Heeg menar att Mustafa inte är sinnessjuk, ”utan reagerar bara som om han vore det utifrån en västerländsk kontext, genom att följa en sedan århundraden väletablerad hederskod” i centralasiatiska länder.
Skall man då ta hänsyn till att han kommer från en främmande kultur med andra värderingar än de västerländska?
Här agerar sju av åtta partier som att man nog måste göra det. Men det är naturligtvis detsamma som att ge upp svensk kultur och västerländska värderingar.
Lättare då att hålla med van der Heeg: ”Lagarnas syfte i Sverige är enbart att upprätthålla svensk moral – inte andra länders eller andra kulturers. Först då är vi alla lika inför lagen. Härkomst kan inte trumfa över konkreta handlingar.”