”Segregation var meningen med miljonprogrammet”
Av Redaktionen
19 juni 2019
När de förorter i betong som nu ofta blir ”utsatta områden”, en gång byggdes var segregation en del av planen för politiker och arkitekter. Förläggaren och journalisten Mark Isitt blottlägger tänkandet i G-P.
Miljonprogrammets mest tongivande arkitekter tog segregationen med i beräkningen när de planerade välfärdsstatens största satsning. Radhusen och villorna skiljdes tydligt från höghusen för att skapa enhetlighet på bekostnad av det sociala.
”De gjorde det med flit”
”De gjorde det med flit”, skriver Mark Isitt i kulturartikeln Segregation var en del av planen.
Han återger citat som visar hur arkitekter resonerade inför byggandet av en miljon nya bostäder 1965-1974. Man uppdelningen mellan olika boenden som ett mål som ”motiverar en ganska långtgående social differentiering mellan olika bostadsområden.”
Denna segregation i stadsplaneringen lyckades arkitekter och politiker att till fullo förverkliga.
Villor/radhus och höghusområden hölls nogsamt åtskilda av skogsområden och motorleder. De förbands endast med dunkla och avskräckande gångtunnlar. Folk tröttnade snabbt på ”den grötgråa monotonin”, på de ”kaninburar staplas på varandra”, som det uttrycks i Jens S Jensens klassiska fotobok om Hammarkullen.
”Kvar blev de som inte hade något val”, konstaterar Mark Isitt.
Erlander (S) drev på miljonprogrammet trots kritik
Trots att kritik tidigt fanns internationellt mot de monotona förortsbyggena, gick Sverige vidare med sitt gigantomaniska byggprojekt.
Statsminister Tage Erlander (S) försvarade det med att här inte fanns samma rasmotsättningar som i USA, att det som hänt där inte kunde hända här: ”Vi svenskar lever ju i en så oändligt mycket lyckligare lottad situation. Vårt lands befolkning är homogen, inte bara i fråga om rasen utan också i många andra avseenden.”
Även om det inte fanns onda avsikter, konstaterar Isitt att denna socialdemokratisk välfärdspolitik i fysisk form har resulterat i Sveriges allra mest akuta samhällsproblem: av de 22 bostadsområden som polisen pekat ut som landets mest kriminella är 21 miljonprogramsförorter.
