Det är på något sätt symptomatiskt att de som tar hoten mot svenska och västerländska friheter på allvar är de som i medier skuldbeläggs för att friheter i Sverige nu inskränks.
Skälet till att exempelvis Staffanstorp kommun slår fast att slöjor på flickor i grundskolan inte ska förekomma är att man på det sättet vill värna ett annat frihetsvärde, kvinnors lika rättigheter. Kommunen agerar mot det vidriga förtryck som förekommer i muslimska samhällen och som går under begreppet ”hedersvåld”.
Men i Svenska Dagbladet blir Staffanstorps försvar av traditionella svenska friheter ett ”Ovärdigt schackrande med rättigheter från höger”.
I en gästkolumn fälls krokodiltårar över angreppet på ”rätten att klä sina barn som man vill”. Men att flickor uppfostras till att se sig som andra klassens människor är tydligen inget problem.
Vilken av dessa två frihet är störst och viktigast?
Jag har stor respekt för de torra, principiella och filosofiska diskussioner som libertarianer älskar. Vi behöver teoretiskt ha ett hum om hur den mest extrema individuella friheten skulle te sig. Men sedan måste vi väga in andra principer och aspekter.
Och det är här liberaler alltid hamnar fel. Man klarar aldrig av att väga samman olika värden till en fungerande helhet.
För mig är det självklart att flickornas rätt till ett fullvärdigt medborgarskap i exakt samma grad som för män, är betydligt mycket viktigare än huruvida stat/kommun har ordningsregler kring huvudduk.
Men den avvägningen klarar inte liberaler av att göra. Man skriker högt om små, synliga friheter men rycker på axlarna åt mer subtila och för Sverige nya former av förtryck som man själv inte upplevt.
Jag tror det beror på att man inte i Aristoteles anda klarar av att skilja på stort och smått. Gästkolumnens slutkläm illustrerar det: ”Det finns ingen absolut rätt att få bo i Sverige, eller att försörjas av skattemedel. Men de som faktiskt bor här har rättigheter som vi inte ska köpslå med.”
Men, herregud! Det är ju just därför att liberaler driver en politik som ger i stort sett alla rätt att bo i Sverige och försörjas av skattemedel som vi tvingas att ”köpslå”, eller rättare sagt omvärdera, inrikespolitiken.
Fatta sambanden, snälla nån.
Utan en groteskt stor invandring som fortsätter år efter år och nu 2019 ska öka markant med stor ny anhöriginvandring, hade naturligtvis inget slöjförbud varit aktuellt överhuvudtaget. Det är alltså liberalerna som genom att hämningslöst hävda en frihet – att i stort sett vem som helst får flytta till Sverige och bli försörjd av bidrag – urholkar alla andra friheter i Sverige.
Denna avvägning mellan olika friheter och rättigheter klarar bara konservativa av att göra. Både vänstern och liberaler är odugliga på att stå för en sammanhängande politik där man kan stå för alla aspekter av sin egen politik. Det är därför vi fått en så förljugen samhällsdebatt. Sju av åtta riksdagspartier står inte utåt för de konsekvenser som den egna politiken leder till.
Med tiden hoppas jag att allt större del av väljarkåren genomskådar detta och röstar fram de som begriper bättre.