Flyktingmottagningen gör att allt fler kommuner och regioner går back

Det mesta av svensk välfärd utförs av kommuner och regioner. De ser nu hur ekonomin försämras mätt som kronor per invånare, enligt organisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Var fjärde kommun och var tredje region gick med förlust under 2018, enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Prognosen framöver ser inte mycket bättre ut. En sämre konjunktur och minskade statliga anslag för asylmottagning pekas ut som två av orsakerna.

– Nu när vi ser att konjunkturen börjar plana ut, då slår det igenom direkt. Dels får man inte längre pengar för flyktingmottagandet, man kan inte sälja mark till bostadsbyggande i samma takt och skatteintäkterna ökar inte så snabbt längre, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL till TT.

Region Jämtland/Härjedalens totala underskott har nått 1,3 miljarder kronor. Där väntar nya sparåtgärder – till exempel börjar man dra ner på personal inom hälso- och sjukvården i höst.

– Det vi har aviserat är att vi ska minska vår bemanning med 100 medarbetare och i första hand handlar det om visstidsanställda och vikariat, säger regiondirektören Hans Svensson till SR.

Skattehöjningar är också att vänta. I Danderyd höjs kommunalskatten med 1,40 kronor på intjänad hundralapp från årsskiftet.