Över en vecka efter den kraftiga explosionen i Linköping uttalar sig inrikesminister Mikael Damberg (S). Han tycker de allt fler sprängningarna i Sverige är allvarliga och han är orolig över att polisen känner sig hotade i Malmö.
Nu anser inrikesministern, med ansvar för polisväsendet och civil krishantering, att mer måste göras för att stoppa de allt fler sprängningarna nära bostadshus och restauranger.
Detta mot bakgrund av att antalet sprängningar i Sverige ökar dramatiskt. Under de fem första månaderna 2018 anmäldes 63 sprängningar i Sverige, i år är antalet 93, enligt färsk statistik från Brottsförebyggande rådet.
– Det här är kanske Sveriges största samhällsproblem, som vi har bestämt oss för att komma tillrätta med. Det är stora satsningar som vi ska göra på polisen både i år och nästa år, säger Mikael Damberg.
Detta efter att regeringen sedan den tillträdde 2014 har fört en politik som minskat antalet verksamma poliser, inte minst därför att erfarna poliser sagt upp sig.
Större risk för allmänheten
Ministern säger sig vara oroad över att unga kriminella inte drar sig för att ta till våld och sprängningar i en större omfattning än tidigare.
– Det är ju allvarligt att samhället har haft sådan utveckling att unga män så snabbt tar till våld och att det görs i miljöer där också hederliga människor faktiskt rör sig på gatorna, säger Damberg till TT under sitt femte besök i Malmö i år.
Kriminologer påpekar att det är större risk att oskyldiga drabbas av sprängningar än av skjutningar, och att upprepade sprängningar i en stad skapar en allmän känsla av oro. Även polisledningen i Malmö känner en oro över sin egen säkerhet. Inte ens polisen kan gå säker i staden.
Polisen skyddar polisstationer, kan inte skydda allmänheten
Eftersom Malmö inom loppet av ett dygn kan drabbas av tre sprängningar, en dödsskjutning och ytterligare skottlossning har man förstärkt bevakningen vid flera polisstationer i Malmö. Anledningen är att polisens insatser mot tungt kriminella i staden riskerar att leda till angrepp mot polisen.
– Det är klart att jag blir också orolig när polisen ändå bedömer att det kan finnas någon form av hotbild mot polisen själv, säger Damberg.
”Måste göra mer”
Damberg hänvisar till att vapenlagstiftningen skärpts, att polisen nu får sätta upp kameror utan att behöva söka tillstånd (från januari 2020) och att förslag om utökade möjligheter till datalagring för att lättare kunna kartlägga kriminella tas upp av riksdagen i höst.
– Jag själv tycker att vi måste göra ännu mer för att stoppa både att sprängämnena kommer in i Sverige över huvud taget, men också att vi hittar nya verktyg för polisen, säger inrikesminister Mikael Damberg.