Vår tids ”värdegrund” har fullständigt spårat ur. När opinionsbildaren Joakim Lamotte agerade mot sextrakasserier blir han attackerad av Dagens Nyheter och andra vänsteraktivister.
En 14-årig flicka trakasserades av en man på nätet och hennes mamma kontaktade Lamotte eftersom hon inte fick hjälp av polisen.
”Mamman och hennes dotter känner sig helt hjälplösa och jag frågade om jag fick ta kontakt med den här mannen. De sa att det var okej och jag lovar att inte backa en millimeter om han fortsätter. När rättsväsendet sviker måste vi medborgare ta hand om varandra istället”, skriver Lamotte.
Sagt och gjort, han skrev ett mycket tydligt meddelande till mannen om att han kommer att bli intervjuad om han inte slutar trakassera. Mannen slutade omedelbart.
Men nu utsätts Lamotte för en kritikstorm av vänsterliberaler för att ha tagit saken i egna händer.
Vänsterkvinnor har försökt polisanmäla Lamotte. Dessa kvinnor anser alltså att skurken i dramat är Lamotte – som stoppat sextrakasserier – inte den man som utfört trakasserierna.
Dessa kvinnor menar att Lamottes ”hot” om att intervjua mannen är värre än att utföra återkommande sextrakasserier mot en 14-årig tjej.
Också vänstermedier som ETC och Dagens Nyheter går till storms mot Joakim Lamotte – inte mot mannen som trakasserar tonårsflickor. DN menar att Lamotte tar lagen i egna händer. Som om det vore bättre att vuxna inte agerar när barn och unga utsätts för trakasserier av galningar på nätet.
Lamotte kommenterar DN-artikeln med att han, till skillnad från DN, inte hängt ut någon. Tidningen har ju i Pressens Opinionsnämnd blivit fälld för oetiskt agerande många gånger.
”Är det inte lite väl magstarkt av DN att pådyvla mig den här typen av anklagelser när de själva aldrig tar ansvar för de människor vars liv de förstört genom skamlösa uthängningar”, frågar Lamotte.
Det är dessutom så att DN under årtionden hängt på de etablerade kriminologiska värderingarna om att det är gärningsmännen det är mest synd om, och att polisen ska hållas kort. DN är alltså medskyldig till att polisen inte hinner med alla polisanmälningar om trakasserier.
Bäst vore naturligtvis att mamman och 14-åringen fått hjälp av polisen sedan de anmält mannen. Men polisen är demoraliserad och S-ledda regeringen har åter börjat skära ner i polisens budget, som nu i vårbudgeten tidigare i april då en kvarts miljard rycktes bort för innevarande år.
Skulden för den växande laglösheten ligger tungt på de etablissemang som tycker det är mer synd om gärningsmän än brottsoffer och som demoraliserat ordningsmakten i årtionden.
Att Joakim Lamotte i detta läge hjälper den av samhället helt utlämnade 14-åringen är helt rätt. När rättsstaten kastrerats av politiker, måste vi som medborgare ta ett större ansvar och själva agera för att skydda varandra.
Men ”värdegrunden” då? Varför blir vänsterliberaler så provocerade av att Lamotte hjälper en utsatt 14-årig tjej mot sextrakasserier?
Ett intressant svar ges av Jonas WE Andersson, tidigare krönikör i Samtiden:
”Det hela är dessvärre helt logiskt. Metoo handlar om att peka ut vita män som sexuella predatorer. Det är en intersektionell, feministisk rörelse (där ’den vita mannen’ ses som fienden). Därför blir Lamotte i denna ekvation fienden, och inte mannen som sexuellt trakasserat en 14-årig flicka.”
*
Läs mer på Lamottes Facebooksida.