Behovet av ökad nettoinvandring är en nödvändighet, menar myndigheten i en ny rapport, detta trots att arbetslösheten är allra störst bland utrikesfödda och sysselsättningsgraden särskilt låg bland utrikesfödda kvinnor.

I rapporten ”Sveriges framtida sysselsättning” menar Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg att arbetskraftsinvandringen måste öka. Detta för att den demografisk utveckling i Sverige är skev.

”Till skillnad från tidigare epoker är det framför allt den äldre befolkningen som ökar kraftigt”, skriver han.

Samtidigt är risken stor att ökningen av nya jobb minskar ”på grund av att det kan komma att saknas mycket av den utbildade arbetskraft som arbetsgivarna behöver rekrytera”.

Men samtidigt som arbetslösheten bland utrikesfödda fortsätter att ”ligga på en hög nivå, 15,6 procent”, vill Arbetsförmedlingen att Sverige ska ta emot ännu större nettoinvandring.

Arbetsförmedlingen upprepar kritiserade budskap

Det är inte första gången Arbetsförmedlingen använder ”den skeva demografiska utvecklingen” med allt fler äldre som skäl för ökad invandring.

Flera ekonomer är kritiska mot resonemanget. För det första förändrar inte invandringen den demografiska situationen eftersom anhöriginvandringen innebär att många äldre också kommer till Sverige.

När Arbetsförmedlingen 2015 hävdade att det krävs ökad nettoinvandring kommenterade ekonomen Tino Sanandaji:

”Det genialiska slutsatsen är att bortfallet av ca 5-6000 sverigefödda i yrkesaktiv ålder per år kräver en nettoinvandring på 90-100.000 per år. Att invandringssiffran är astronomiskt hög beror på att Arbetsförmedlingen är medvetna om att alla invandrare inte jobbar. Enligt arbetsförmedlingens kalkyl behövs en nettoinvandring på 90-100.000 för att antalet sysselsatta invandrare ska öka med ungefär 40.000 per år.”

I rapporten som presenteras av generaldirektören i Svenska Dagbladet idag har man sänkt kravet till att ”en nettoinvandring på cirka 60 000 personer per år” behövs.

Risk för väldigt negativa reaktioner

Den idag publicerade rapporten ifrågasätts av Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och verksam vid Institutet för näringslivsforskning, som menar att det är svårt att öka invandringen och ser Storbritannien och Brexit som varnande exempel.

– Vi har haft väldigt stor flyktinginvandring och om du ovanpå detta också skulle få väldigt stor arbetskraftsinvandring så kan man ju ställa sig frågan om det finns någon sprängpunkt där så att det kan bli väldigt negativa reaktioner mot detta. Jag har inga problem med detta tvärtom, men man måste vis av andra länder ställa sig den här frågan, säger han till Sveriges Radio.