SE INTERVJU med Richard Jomshof (SD), partisekreteraren som tidigt föreslog riksdagen skärpta terrorlagar, som alla andra sju partier röstat nej till.

De senaste veckorna har IS-återvändare åter blivit föremål för diskussion. Det är fortfarande så att Sverige inte griper, åtalar eller dömer någon för de bestialiska brott som har begått i Islamiska statens namn i Syrien och Irak.

Omkring 150 återvändare lever fritt i Sverige och ytterligare ett hundratal vill tillbaka till Sverige nu när IS förlorat kontroll över de landområden man tidigare ockuperat.

Samtiden intervjuar riksdagsmannen och partisekreteraren Richard Jomshof (SD), som tillhör dem som tidigt föreslog skärpt terrorlagstiftning.

Hur kommer det sig att Sverige saknar förmåga att lagföra terrorister?

– Vi har sedan vi kom in i riksdagen 2010 lyft frågor om terrorism, men det finns en senfärdighet. Om det handlar om ovilja mot oss eller ovilja att överhuvudtaget diskutera känsliga frågor, eller om man tror det blir bra bara man sopar det under mattan… Jag vet inte. Det är något som präglar hela debattklimatet i Sverige. Det är oerhört frustrerande, svarar Jomshof.

– Hade man lyssnat på oss, hade vi kanske haft en lösning idag. Ska man dra in medborgarskap kräver det lagändringar, men man har inte ens haft viljan att diskutera. Nu står man helt handfallen, säger Jomshof.

Sverigedemokraterna har nu lagt ytterligare förslag, som en följd av senfärdigheten, att man ska kunna straffa retroaktivt för resor och medverkan i terrordåd och folkmord.

– Ja, det är fullt rimligt när det handlar om den här sortens brott. Vi talar en av de värsta ideologier som någonsin funnits, fullt jämförbar med nazism och kommunism.

– Rättsstaten måste ju också kunna skydda sig mot våldet. Det är klart att man ska ha tydliga lagar och regler, men vi måste kunna skydda oss mot det dödliga våldet.

Under Nürnbergrättegångarna etablerade man en ny brottsrubricering, brott mot mänskligheten, som inte funnits tidigare och som därmed blev retroaktivt tillämpat för brott under andra världskriget. Är det inte detta som det handlar om nu också fast i svensk domstol istället för internationell tribunal?

– Exakt, och det var helt rätt. Man gjorde rätt då och vi måste försöka göra något liknande nu.

Flera länder i Europa har lagstiftning om att kunna återkalla medborgarskap.

– Vi har såklart diskuterat att dra in medborgarskap om man kommit till Sverige och fått svenskt medborgarskap, även om man då blir statslös. Och det är fullt rimligt. Vår säkerhet måste komma främst.

– Det görs invändningar om att det krävs grundlagsändringar, och det är helt rätt. Men därför är det ju så beklagligt att man inte satt igång det här lagstiftningsarbetet redan 2013 när vi lyfte frågan. Då skulle vi idag, sex år senare, kunnat vara förberedda.

– Som det är nu kommer det att ta lång tid innan det händer någonting, plus då att man inte vill straffa retroaktivt. Det betyder att dessa människor kommer att finnas kvar här i landet.

– Det är en enorm osäker framtid vi går mot. Nu får vi betala priset. Att man inte vill göra mer för att värna de egna medborgarnas säkerhet, det är nästan sjukt, säger Richard Jomshof.