
Tio goda minnen från 2018
Av Redaktionen
1 januari 2019
ÅRSKRÖNIKA. Låt oss bortse från allt elände en stund för att minnas det goda som ändå hände under det år vi nu lämnat bakom oss.
När jag listar de tio mest positiva händelserna under 2018 ser den ut så här.
1. Polska brandbilar
Mest rörd under 2018 blev jag av bilderna på den långa karavanen med 44 polska brandbilar som körde upp genom landet 21 juli för att hjälpa till att släcka de rasande skogsbränderna i främst Jämtland och Västernorrland. Jag vet inte varför känslorna blev så starka hos många, kanske därför att vi upplever att svenska samhället blivit så svagt och impotent att vi känner lättnad när andra vill hjälpa oss. Italienska vattenbombplan och många andra nationella räddningstjänster kom också till undsättning. Det var inte EU, som medier och EU-fanatiker ljög om, utan nationellt beslutade insatser (EU bidrog med telefonväxel, inget annat).
Det var också intressant att se hur etablissemangen som försökte dra nytta av krisläget och åkte till bränderna för att ta PR-bilder, avslöjades i sociala medier som de ansvarslösa aktörer de är. Samtidigt deltog exempelvis Paula Bieler från SD:s partiledning i räddningsinsatsen som tjänstgörande inom hemvärnet. Det är skillnad på PR-jippo och samhällstjänst på riktigt.
2. Ny maktbalans i riksdagsvalet
Svenska folket visade tydligt att de vill ha förändring i valet 9 september. Sverigedemokraterna blev de stora vinnarna: +4,7 procentenheter. Det är en ökning som är större än hela Miljöpartiet (4,4 procent). Och flest kryss av alla fick Jimmie Åkesson, 32 gånger fler än statsminister Stefan Löfven.
Ändå var det många som utmålade sig som vinnare. Det kan bero på att förväntningarna på SD:s framgångar var ännu större. Det gjorde också att de verkliga vinnarna inte riktigt kände det så på valnatten. Men i den efterföljande regeringsbildningen har det visat sig omöjligt att blunda för SD:s 1,1 miljoner väljare. Vissa vägrar ta in den nya verkligheten. Men den är här.
3. Livstidsdomen efter terrordådet på Drottninggatan
Rättsväsendet fungerade klanderfritt efter terrorattacken i Stockholm 7 april 2017. Tack vare tunnelbanans kameraövervakning fick polisen snabbt bilder på den misstänkte terroristen, och genom tips kunde man samma kväll gripa gärningsmannen. Stockholms tingsrätt arbetade sig långsamt men säkert genom alla vittnesmål och bevis. Rakhmat Akilov dömdes den 7 juni 2018 skyldig till terroristbrott, fem mord och 119 mordförsök. Straffet blev livstids fängelse och utvisning från Sverige. Det var en viktig seger för rättsstaten att ett så högprofilerat fall kunde hanteras effektivt. Vi behöver dock nytt politiskt ledarskap för att även vardagsbrotten ska behandlas med samma allvar och effektivitet.
4. Globaliseringens ohämmade advokater försvagas
Tysklands förbundskansler Angela Merkel har förlorat all prestige sedan hon lät gränserna stå vidöppna för folkvandring från Mellanöstern. Något som hon inte ångrar. I december avgick hon som partiledare, och kommer att avgå också som förbundskansler inom något år. Etablissemangens nya kelgris, franske presidenten Emmanuel Macron, fick avsluta året med att hantera en växande proteströrelse, de gula västarna, där vanliga löntagare vänder sig mot att eliterna skor sig själva men klämmer åt folket. I mars 2018 valde italienska folket dessutom fram en majoritet av EU-kritiska partier som bildade regering. Därmed finns nu EU-kritiken i innersta kärnan av EU.
5. Sverige fick konservativ statsbudget
Mycket strålkastarljus ligger på regeringsbildningen, men faktum är att riksdagen har fastställt en statsbudget för 2019. Och den har konservativa förtecken. M, KD och SD röstade igenom den i december. Det innebär att polisen får nästan sex miljarder kronor i påslag. Försvaret får nästan 4 miljarder mer än S-MP:s nedröstade övergångsbudget. Äldreomsorgen får 2 miljarder extra, anslag som regeringen avsett att ta bort. Dessutom genomförs skattesänkningar, både för löntagare och pensionärer. Den särskilda löneskatten för äldre tas bort. Likaså skattediskriminering av generationsskiften i familjeföretag. Sverige får alltså mycket konkret en mer konservativ politik under det nya året.
6. Extremism i Socialdemokratin avslöjades
Tidigare har infiltration av islamistisk extremism avslöjats i Miljöpartiet och Centerpartiet. Under hösten 2018 granskade Kvällsposten i återkommande avslöjanden hur Socialdemokraterna i Skåne, och särskilt i SSU, låtit extremister få tongivande roller varifrån de kunnat åsidosätta demokrati och jämställdhet inom partiet. Partiledningen med Stefan Löfven i spetsen tiger om dessa allvarliga brott mot den värdegrund partiet säger sig stå på. Många har försökt bagatellisera problemen. Det visar att partiet fortsatt har stora problem att försvara ett västerländskt demokratiskt förhållningssätt internt. Det är positivt att åtminstone vissa medier faktiskt granskar andra än Sverigedemokraterna, vars problem mer handlar om enskildas oacceptabla uttalanden, än om en ingrodd kultur i partiets interna arbete.
7. Starkare försvar för svensk kultur i opinionen
Försöken att radera ut allt svenskt finns kvar som en vänsterliberal dogm i myndigheter och företag. Men så fort det sker, uppstår numera en opinionsstorm mot agerandet. Vi har sett det här i Samtiden när skolor försökt förbjuda svenska flaggor vid avslutningar eller försökt stoppa luciafirandet. Eller som när Åhléns nyligen försökte förklara att det inte finns någon svensk jul. Medvetenheten om indoktrineringen är första steget till att kväsa den. Det var så Sovjetunionen föll. Så kan Sverigehatet också falla.
8. Maktskifte i många kommuner
Få ting är så osexiga som kommunpolitik, men den är oerhört viktig eftersom den har hand om det mesta av den sociala omsorg som är välfärdens kärna. Och i höstens val föll Socialdemokratin ännu tyngre i landsting och kommuner än på riksplanet. Många kommuner fick nya majoriteter. Och för Sverigedemokraterna blev november och december 2018 historiska. Då besattes tre ordförandeposter i kommunstyrelser av Sverigedemokrater: Louise Erixon i Sölvesborg, Magnus Persson i Bromölla och Cecilia Bladh in Zito i Hörby. I de två förstnämnda ingår SD i samverkan med M och KD, medan SD styr ensamma i Hörby.
9. Fotbolls-VM
Svensk nationalism är iallafall tillåten när det kommer till sport. Och som det svenska landslaget visade att laganda och sammanhållning kan räcka långt. Förbundskaptenen Janne Andersson och lagkaptenen Andreas Granqvist anslog exakt rätt ton: inga överord, utan budskap om att hårt arbete skulle ta laget vidare. Man slog ut storlagen Holland och Italien i kvalet och vann gruppspelet före Tyskland. Resan tog slut för de blågula först i kvartsfinalen då man föll mot England. Det var en otrolig bedrift och blir ett kul minne från 2018.
10. Mediernas etablissemang tappar prestige
Förtroendet för de gamla medierna är i gungning. Men även nya mediernas herrar möter nu folkligt uppror. I sin iver att tillgodose vänsterliberala krav på censur och ingrepp i sociala medier har det blivit klart för många att exempelvis Facebook och YouTube är företag som kan strypa den frihet som internet i sin begynnelse var en symbol för. När YouTube gjorde en årskrönika i december fick den videon snart störst antal ogillanden i YouTubes historia. Över 11 miljoner användare har tyckt så illa om filmen att de givit den tumme ner. En orsak är att svenske YouTubestjärnan Pewdiepie inte är med i krönikan. Det blir allt svårare för eliterna att tala om hur folket ska tycka. Det i sig är en viktig demokratisk utveckling som balanserar alla försök att strypa yttrandefriheten så att bara överhetens godkända budskap tillåts. (Detta även om man, som jag, invänder klart mot en del av det Pewdiepie framfört.)
Så, 2018 ska inte bara kommas ihåg för att lite gjorts åt de stora och växande problem Sverige och västvärlden har att ta itu med. Verkligheten är inte svart-vit. Jag tror vi som vill se konservativa lösningar gör bäst i att alltid ha detta i minnet. Då blir vi mer balanserade och seriösa än de som på vänsterliberala sidan hatar och förbannar. Det tror jag vi vinner på i längden.