Trots den långa listan med löften som Annie Lööf (C) presenterade igår fanns nästan ingenting om åtgärder mot migrationsproblemen, kriminaliteten och utanförskapet. Däremot löften om att gränserna ska öppnas mer och invandringen öka.

Socialdemokraterna ger helt upp ambitionen att strama upp migrationen. Nu har man inte bara Miljöpartiet att tampas med, utan också Centerpartiet som kräver ökad möjlighet för anhöriginvandring.

Bara under 2018 beviljades 133.696 nya uppehållstillstånd. Och då gäller ändå den så kallat restriktiva lagstiftning som upphör i juni. Sedan 2010 har 1.065.518 uppehållstillstånd beviljats. Nya miljoner är nu att vänta.

Samtidigt är problemen med låg sysselsättning och högt bidragsberoende fortsatt stora. I Sverige är gapet mellan medborgare och nyanlända i sysselsättning mycket större än i andra länder.

Brottslighet har istället blivit ett allt större problem. Sprängningar och skjutningar har blivit vardag. Och i uppgörelsen mellan S-C-L-MP nämns den grova organiserade brottsligheten bara i förbifarten. Lag och ordning är inget som dessa partier prioriterar. Trots att ökad migration kan leda till ännu värre kriminalitet.

Det är först sist i den 16 sidor långa uppgörelsen som dessa frågor berörs och då högst sporadiskt. Det är uppenbart att man inte vill ta itu med problemen utan vill, som hittills, sopa dem under mattan.

Detta är det mest tragiska med uppgörelsen. Sverige får en politisk ledning som varken vill eller förmår ta tag i samhällets mest akuta och allvarliga problem.

Man försöker blunda för problemen, men dessa kommer bokstavligen att explodera framför detta gamla, blinda och trötta etablissemang, som mentalt gör allt för vrida klockan tillbaka till före 2015, då migration och kriminalitet fortfarande kunde negligeras av politik och media.

Men det går inte komma undan dessa problem – som dessutom är självförvållade. Hade migrationen hållits på sin historiska nivå på cirka 20.000 uppehållstillstånd per år, hade den inte utgjort ett stort, växande och akuta problem.

Om denna uppgörelse blir regeringspolitik kommer problemen att växa ännu snabbare medan rätt politiska åtgärder uteblir. Resultatet blir mer våld, större otrygghet och än fler svenskar som tycker att landet går i fel riktning.

Blir detta underlag för en ny vänsterliberal regering är det för Sveriges framtid avgörande att den möts av en stark opposition i riksdagen.

Moderaterna vill i nuläget inte tala om något annat än att C och L ska hitta tillbaka till alliansen, men det är en orealistisk önskan. Ungefär som hos den part i en relation som inte tagit initiativ till skilsmässa. Moderaterna behöver tid att sörja.

Men sedan har de att välja att gå en evig ökenvandring där man aldrig kommer i närheten av regeringsmakten, eller söka samverkan med andra partier som har liknande konservativa perspektiv på vad som behöver göras.

För många står nu hoppet till att det kan bildas en konservativ konstellation som kan ta upp kampen mot det nya vänsterliberala blocket. I Danmark och Norge kan man, så varför inte hos oss?

Den nu presenterade uppgörelsen kommer att bli förödande för Sverige. En opposition som kan utmana makten i nästa val och rädda landet måste till.