Nordiska röster om svenska regeringskaoset

Många utomlands är förvånade över att det Sverige man känt som har ordning och reda numera står för kaos och prestigespel.

Oviljan och oförmågan att acceptera väljarnas valutslag överraskar statsvetare i våra grannländer. Där har nya uppstickarpartier släppts in i värmen. Metro har pratat med tre nordiska statsvetare om den svenska regeringsbildningen.

– Tittar vi på Skandinavien över tid som extremt redigt och opolariserat så är det överraskande, säger Svein Erik Tuastad, statsvetare vid universitetet i Stavanger.

Moraliska övertoner

Enligt Tuastad är det svårigheterna för de gamla partierna att hantera Sverigedemokraterna som förklarar den långdragna regeringsbildningen.

– Det som är den stora skillnaden är att de högerpopulistiska partierna i Norge och Danmark är integrerade i den parlamentariska värmen. Det har ännu inte hänt i Sverige. Kanske beror det på att invandringsdebatten varit mer moralistisk i Sverige. Man har inte kunnat ta upp objektiva politiska problem som vad invandring kostar ekonomiskt och socialt, säger han.

I Norge var det två utredningar som leddes av sociologiprofessorn Grete Brochmann om invandringens effekter på de norska välfärdssystemen som öppnade upp debatten, enligt Svein Erik Tuastad.

– Det var väldigt nyttigt. Det var en objektiv och rättfram beskrivning av vad det finns för problem med invandring. Vi kan ha invandring men detta måste vi också fixa. Det gjorde att man kunde ta i vissa problem utan att vara rasist, säger han.

Brist på pragmatism

I Finland ser man på den svenska regeringsbildning med förvåning, enligt Åsa von Schoultz, professor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet.

– Här finns en helt annan tradition av att samarbeta. Ideologiska skiljelinjer spelar mindre roll och det handlar mer om matematik. Man är väldigt pragmatiskt, säger hon.

Regeringarna i Finland består ofta av olika former av regnbågskoalitioner med olika partier från både vänster- och högerkanten ingått. De har också valt att hantera populistiska partier på ett annat sätt än i Sverige.

– Vi har haft populistiska partier sedan 60-talet. Men i Finland har man ofta valt att inte isolera dem utan i stället gett dem politiskt ansvar. Det har varit en väldigt effektiv strategi som gjort att de har minskat i popularitet, säger Åsa von Schoultz.

Senaste exemplet är att det nationalistiska partiet Sannfinländarna tog plats i regeringen efter det finska riksdagsvalet 2015.

– Det visade sig väldigt svårt för partiet som nu har splittrats. Partiet har lämnat regeringen, men utbrytargruppen som är mer moderat sitter fortfarande i regering. De har bildat ett nytt parti som heter Blå Framtid som kommer ha svårt att få röster nästa val.

– Den traditionella finländska strategin är inte att isolera utan att i stället inkludera och ge ansvar.

Bli Danmark eller Tyskland

Danska statsvetaren Christoffer Green-Pedersen, professor på Århus universitet, menar att Sverige står inför ett politiskt vägskäl. Antingen kan Sverige bli som Danmark eller som Tyskland.

– Jag tror att Sverige står inför en situation där ni antingen får bred överenskommelser som i Tyskland eller så får ni en situation där Sverigedemokraterna börjar spela en mer normal roll i ett konservativt block.

De borgerliga i Danmark förlorade möjligheten att ta makten på egen hand för för länge sedan, enligt Green-Pedersen. I stället har de konservativa valt att samarbeta med högerpopulistiska Danskt folkeparti.

– I Danmark har möjlighet för högern att ta makten länge varit att göra det tillsammans med Danskt folkeparti, säger han.