Demokrati bygger på att väljarna i nästa val kan utkräva ansvar av makthavarna. Och avsätta dem, för att istället lyfta oppositionen till makten. Denna demokratiska kontroll försöker S-C-L-MP sätta ur spel.
Genom att bilda ett nytt mittenblock vill de vänsterliberala partierna kortsluta parlamentarismen. Och göra Sverige mer som EU: hur väljarna än röstar sitter samma makthavare kvar.
Än kan Vänsterpartiet fälla detta nya block. Vi har inte hört ett pip från Jonas Sjöstedt på flera dagar. Men senast på onsdag måste vänsterpartisterna antingen släppa fram eller fälla den nya vänsterliberala regeringskonstellationen.
Om V släpper fram S-C-L-MP får V ta ansvar för den politik regeringen genomför. För att fälla regeringsförslag krävs sedan att V-SD-M-KD går ihop för att fälla regeringens förslag. Något som förmodligen inte kommer att ske.
Om Moderaterna och Kristdemokraterna i ett sådant läge inte försöker etablera ett nytt regeringsalternativ, som med stolthet och offensiv vilja att rätta till allt elände den vänsterliberala regeringen kommer att ställa till med, exempelvis genom att öka invandringen med ytterligare tiotusentals migranter per år, så kommer M och KD aldrig mer till makten. Det blir en evig ökenvandring utanför allt inflytande.
Men det finns, som Jimmie Åkesson påpekat, ett alternativ. De tre partierna M-SD-KD har redan 154 mandat i riksdagen och behöver endast 21 mandat till för att få egen majoritet.
Bara så kan det nya vänsterliberala blocket utmanas och ställas till ansvar för vad de kommer att göra fram till nästa val, senast 2022.
Centerpartiet försöker hävda att man ska vara ett oppositionsparti. Det kommer med all sannolikhet också Vänsterpartiet att göra, även om man släppt fram regeringen. Det är dömt att misslyckas. Dessa partier kommer att få bära det fulla ansvaret för att man varit med och bildat Löfven II.
Starkast blir utmaningen av regeringen om det i riksdagen samlas en konservativ opposition som kraftfullt kritiserar det som den vänsterliberala regeringen genomför.
Om oppositionen kan organisera sig, finns mycket goda möjligheter att folket i nästa val fäller den vänsterliberala regeringen. Exemplen är många ute i Europa där socialdemokratiska partier allierat sig med borgerliga partier och fått betala med ett svidande nederlag i nästa val. I Holland gick Socialdemokraterna från 24,8 procent till 5,7 procent i valet 2017 efter ett liknande regeringssamarbete som det som nu blir till (om V ger sitt stöd).
En liknande utveckling av opinionen kan naturligtvis också ske i Sverige. Inte minst mot bakgrund av att de regeringsbildande partierna fortfarande, av deras gemensamma överenskommelse i 73 punkter antyder, inte begriper migrationens kostnader utan lever i utopins förskönande bubbla.
Det kommer att bli svåra år för Sverige som land, men utvecklingen kan få upp ögonen på fler i väljarkåren, så att man i nästa val ser till att en sådan här katastrofal regeringskonstellation aldrig mer kan bildas.