Efter tre år i Danmark har bara 13 procent av syrierna fått jobb. Färska siffror talar dessutom emot allt tal om syriernas höga utbildning och goda kvalifikationer.
Bilden av den välutbildade syriern som flyr inbördeskriget i hemlandet och i stället söker sig till norra Europa, och inte minst Skandinavien, krackelerar. Enligt svenska politiker – som livligt sekunderas av medier – är det nu ett stort inflöde av läkare, sjuksköterskor, ingenjörer och andra yrkesgrupper som Sverige är i skriande behov av. I en intervju i SVT i april hävdade statsminister Stefan Löfven till exempel att närmare 30 procent av de syrier som kommer till landet har högskoleutbildning.
Men det var uppgifter som Tino Sanandaji, nationalekonom, debattör och författare, med hänvisning till Statistiska centralbyrån, SCB, omedelbart kunde vederlägga. Statistiken visar nämligen på något helt annat: bland nyanlända syrier var det tio procent som hade en minst treårig eftergymnasial utbildning och ytterligare 22 procent hade en kortare post-gymnasial utbildning. Utifrån dessa siffror kunde Sanandaji avfärda Löfvens påstående om över 30 procent hägutbildade som ett rent ”önsketänkande”.
Men det är inte bara i Sverige som uppgifterna om de högt kvalificerade syrierna florerar. I Danmark är det precis samma sak, men en analys visar att det inte alls förhåller sig så, lika lite som att syrierna skulle vara så redo för arbetsmarknaden som det också påstås, skriver nyhetsbyrån Ritzau med hänvisning till dagstidningen Kristeligt Dagblad.
En undersökning av över 2 000 syrier som kom till Danmark från 2009 och fram till mitten av 2013 visar att bara 13 procent hade arbete efter tre år i landet. Och bland de första syriska flyktingar som kom mellan 1999 och 2006 var det bara 17 procent som hade en så kallad ”videregående” – högre – utbildning, medan fem procent hade en yrkesutbildning.
Detta är fakta som är upphov till bekymmer. För om integrationen hittills inte har gått bra, är det väl inte som mycket som talar för att den processen ska bli enklare för de 9 000 syriska flyktingar som Danmark har tagit emot under 2014 och fram till halvårsskiftet i år.
Professor Jacob Nielsen Arendt vid Nationella institutet för kommuners och regioners analys och forskning, Kora, ser detta som en ”stor utmaning”.
− De utvärderingar man har gjort av hur syrierna hittills har klarat sig, visar att de bara klarar sig lite bättre än somalierna, säger han till Kristeligt Dagblad.
Det är, enligt professorn, två faktorer som talar emot en lyckad integration av de syriska flyktingarna: för det första deras utbildningsnivå, för det andra att de är så många som kommer.
Han pekar på ytterligare en försvårande omständighet, nämligen att de utbildningar som flyktingarna har med sig i bagaget från hemlandet mycket sällan har någon betydelse när det gäller att få arbete i det nya landet.
Jacob Nielsen Arendt hänvisar till resultatet av de två analyser som Kora 2013 gjorde av kommunernas integrationsinsats och som för syriernas del var mycket negativt. Det visade sig nämligen här att den gruppen både när det gäller utbildning och arbetsmarknad klarar sig sämre än till exempel irakier och iranier.
Frederik Thuesen, som är integrationsforskare, konstaterar dock att flyktingar som kommer från krigsområden ofta är traumatiserade och att detta påverkar integrationen, något som kan spela in när det gäller syrierna.
Enligt SCB sökte 30 583 syrier asyl i Sverige 2014.