Värsta kravallerna på decennier har stort folkligt stöd – paralleller med Sverige

PARIS. Våld, skadegörelse och bränder. Paris står i lågor i de våldsammaste protesterna sedan 68-revolten. Gnistan som fick det att antändas är drivmedelsprisernas höjning, men har övergått till djupare missnöje med president Macrons agenda. Nu överväger Frankrike undantagstillstånd. 

På söndagen inspekterade president Emmanuel Macron förödelsen och vandaliseringen kring nationalsymbolen Triumfbågen med den okände soldatens grav, där många av sammandrabbningarna mellan polis och demonstranter har ägt rum. Han prisade polisens insats, men buades också ut av vissa i folksamlingen, som bildades vid hans besök. Krissamtal pågår för att hantera situationen där redan hundratals personer skadats.

Macron fick även se vraken av utbrända bilar och skadade byggnader på andra håll i huvudstaden. Runt berömda platser som Champs-Elysees, Louvren, Operan och Place Vendome fanns krossade butikfönster, och utbrända bilar som vittnade om våldet. Nära 190 bränder kunde släckas och sex byggnader fattade eld, berättade inrikesministern. Triumfbågen var vandaliserad med klotter, bland annat texten ”de gula västarna kommer vinna”.

Parispolisen har gripit 412 personer under lördagens sammandrabbningar varav 378 är kvar i häktet. Polisen har identifierat 3 000 misstänkta, enligt France24. Totalt har 263 personer skadats över hela landet, varav 133 skadats i huvudstaden, inklusive 23 polismän. Tre dödsfall har tidigare skett i samband med upploppen.

Lördagens kravaller var de våldsammaste hittills sedan oroligheter bröt ut för två veckor sedan, den 17 november. Totalt demonstrerade 136 000 över hela landet, mestadels lugnt, enligt inrikesminister Christophe Castaner. I den första lördagens protester deltog 282 000 personer.

Enligt inrikesminister Castaner är det vänster- högerextremister, såväl som casseurs, ”specialister på förstörelse”, proffshuliganer, som står för våldet, som även spreds till flera håll i landet.

De gula västarna ”gilets jaunes”, efter de reflexvästar de bär, är en rörelse som startat på sociala medier. De regimkritiska protesterna som sveper över Frankrike började med protester över priset på drivmedel. Många demonstranter vittnar om alltför höga levnadskostnader för vanligt folk.

Det handlar om att globalistförespråkaren Macron inte ser till vanligt folk. Macron, som har rasat historiskt i popularitet, kallas nu ”de rikas president”. De gula västarnas protester har ett massivt folkligt stöd. Medelklassen, som ska betala kalaset, har tröttnat. 

Frankrike är sargat av decennier av massinvandring från tredje världen, islamisering, terrorattacker och no go-zoner. Enligt en färsk undersökning anser 52 procent att Frankrike tar emot för många invandrare.

Folkligt stöd
De gula västarna är en gräsrotsrörelse utan formell ledning, som har transformerat till en bred front mot presidenten och med en vidd på sina krav. Det är därför ett dilemma för Macron hur han ska bemöta protesterna.

– Vi kommer inte att ändra riktning. Därför att riktningen är bra, säger en talesperson för regeringen, Benjamin Griveaux, på söndagsmorgonen.

Men trots våldsamheterna visar mätningar att två av tre fransmän stödjer protesterna.

Parallell Sverige
Flera drar paralleller till situationen i  Sverige, där politiker befinner sig långt ifrån folket, och som inte lyssnar, varken på valresultat eller på röster som höjs, liksom i Frankrike. Det talas om väljarförakt.

Journalisten Chris Forsne skriver: ”De franska kravallerna är svaret på en djup vanmakt. Och bara början på ett kaos”. Hon citerar en kolumnist som inte ser ett kapabelt ledarskap någonstans.

 ”Frankrike, skriver han och många skulle nog idag kunna byta ut detta mot ”Sverige”, har inte längre några ledare, inte längre några partier. Inte längre någon demokrati. Inte längre någon politik värd namnet.”

Vill ha nyval
Högerledaren Marine Le Pen såväl som vänsterledaren Jean-Luc Melenchon uppmanade på söndagen till nyval.