TERROR. Journalister skulle bindas fast och avrättas med automatvapen likt vid Charlie Hebdo-dådet. De fyra islamistiska terroristerna var bara timmar från att genomföra en massaker mot tidningen Jyllands-Posten. På lördag friges de fyra efter åtta års fängelse.

De fyra männen dömdes 2012 till tolv års fängelse för förberedelser till terrorbrott i Danmark. Bakgrunden till attentatsplanerna 2010 var att tidningen hade publicerat Mohammedteckningar av konstnären Lars Vilks. Efter två tredjedels strafftid släpps de nu villkorligt.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp är oroad då han tror att återfallsrisken är stor, både för dessa män och de andra cirka 1 500 terrorister i Europa som kommer att friges under nästa år.

– Det finns skäl att vara oroad, säger han till Sydsvenskan och menar att det saknas en effektiv plan för när de friges.

– Det går inte att säga med säkerhet att de återfaller och blir farliga när de släpps ut. Men vid sådana brott finns det en stor risk, säger Ranstorp till DN.

De återgår oftast till sin tidigare miljö och “ses som rockstjärnor”.

Övervakar
Säpo kan besluta om övervakning vilket har gjorts med alla fyra, i två av fallen har kriminalvården motiverat det med att återfallsrisken bedöms vara hög.

Tre av männen är svenska medborgare: Munir Awad, 37, Omar Abdalla Aboelazm, 38, och Sahib Zalouti, 45. Den fjärde, Mounir Dhahri, 52, är tunisier med uppehållstillstånd. Mounir Dhahri pekades ut som ledare för det svenska terrorkommandot.

Döda så många som möjligt
Planen var att ta sig in på Jyllands-Postens och Politikens gemensammma redaktion och “döda så många som möjligt”.

Enligt Ranstorp har en av de dömda terroristerna varit på träningsläger hos al-Qaida i Pakistan. En annan har sökt upp terrorgrupper vid två tidigare tillfällen. Aktionen var sanktionerad av al-Qaidas högsta ledning.

Inom Säpo och danska PET anses operationen mellan jul och nyår 2010 än idag vara den största framgången någonsin i de båda säkerhetstjänsternas jakt på islamistiska terrorister.

Radikalisera i fängelset
Enligt kriminalvården har det förekommit hot och våld mot personal under fängelsetiden. En av dem har också fått sitta avskild efter misstankar om att han försökt att radikalisera andra.

Men inget av detta utgör skäl för att skjuta upp den villkorliga frigivningen.

Inga framtidsplaner
En av de dömda, Munir Awad, 37, intervjuas i Expressen, där hans ansikte inte visas.

Munir Awad har inga framtidsplaner och uppger att han inte fått någon hjälp till återanpassning eller förberedelse till livet i frihet.

Munir Awad blev rikskänd när han två gånger greps under mystiska utlandsresor, 2007 när han tillsammans med sin gravida hustru Safia Benaouda åkte till Somalia som då kontrollerades av Islamiska domstolarna och 2009 när han, hans fru och tvååriga son, samt Guantánamosvensken Mehdi Ghezali greps av pakistansk polis.

K-pist och buntband
Han anser sig stämplad för sina resors skull och hävdar att han inget visste om några terrorplaner när han satte sig i bilen med sina medbrottslingar för att åka till Köpenhamn. De greps när polisen stormade en lägenhet utanför Köpenhamn där de hade övernattat. I bilen hittades en k-pist och 200 buntband som skulle användas till att binda terroristernas offer på tidningen.

2017 placerades Awad i isolering på Tidaholmsanstalten efter att ledningen ansåg att det förelåg risk att han försöker radikalisera andra.

På frågan om han är salafist svarar han: ”Jag vill inte lägga någon speciell beteckning och säga att jag är det eller det. Jag är muslim. Jag följer profetens sunnah och Allahs koran.”

I svenska anstalter sitter idag 70 våldsbejakande islamister.