I januari kommer regeringsfrågan att lösas. Här är Samtidens odds för de möjliga lösningarna.
Talmannen har spikat tidsplanen för regeringsbildningen. Så här kan det gå.
16 januari
Riksdagen röstar en tredje gång om talmannens förslag till statsminister.
Det är möjligt att Stefan Löfven (S) visar än mer kompromissvilja gentemot Annie Lööf (C) och går henne till mötes i tunga frågor som liberaliserad arbetsrätt. Det kan göra att Centerpartiet säger att man kommer att rösta för Löfven, som då blir föreslagen av talmannen.
Men i omröstningen är det troligt att Jonas Sjöstedt (V) röstar nej. Eftergifterna som S gått med på är mer än vad V kan tåla. Särskilt som också LO:s Karl-Petter Thorwaldsson förklarat: ”hellre extra val än att vika sig för Centerns krav”. Det ger V råg i ryggen att rösta nej till en socialdemokratisk statsministerkandidat.
Det skulle inte vara första gången som Vänsterpartiet röstar ner en S-statsminister. År 1990 fällde Vänsterpartiet Ingvar Carlssons regering sedan den föreslagit lönestopp och strejkförbud. Om C röstar ja till Löfven men V röstar nej, faller Löfven.
Risken/chansen att Löfven blir vald är därför endast 10 procent.
24 jaunuari
Riksdagen röstar en fjärde och sista gång om talmannens förslag till statsminister.
Sedan Löfven har fallit föreslår talmannen Ulf Kristersson. Centerpartiet har nu två val.
Lööf skulle kunna konstatera att man kört försöken till blocköverskridande samarbete i botten och misslyckats. Därför är man villig att släppa fram Kristersson genom att rösta gult, lägga ner sina röster.
Risk/chans för detta utfall är 70 procent.
Skälet till den höga sannolikheten för detta alternativ är främst att Lööf före valdagen inte sagt nej till en liten Kristerssonregering. Det är således inget löftesbrott att släppa fram Kristersson. Lööf kan förklara att man sagt nej efter valet som ett led i förhandlingsspelet om en blocköverskridande regering. Ett försök att tvinga M och S att kompromissa. När det inte lyckats kan C nu lägga ner sina röster så att Kristersson blir statsminister.
21 april
Om däremot Centerpartiet väljer att än en gång röstar nej till Kristersson den 24 januari väntar istället extraval senast 21 april.
Risk/chans för detta utfall är 20 procent.
Så blir fallet om C håller fast vid uttalandena om att inte riskera att ge Sverigedemokraterna inflytande och att en minoritetsregering innebär en sådan risk. Mycket talar dock emot detta. Dels får Centerpartiet den historiska skulden för att ha krossat allianssamarbetet, det mest framgångsrika borgerliga samarbetet någonsin.
Dels skulle inte ett extraval ge någon garanti för minskat inflytande för Sverigedemokraterna. Tvärtom talar mycket för att partiet skulle växa och bli ännu större i ett extraval.
Lika förhoppningsfulla inför ett extraval som Sverigedemokraterna är, känner flera etablissemangspartier skräck inför ett sådant. Detta kommer till sist att avgöra. Centerpartiet kommer fram till att extraval skulle ge SD ännu större infytande än att vara vågmästare i nuvarande riksdag med en liten Kristerssonregering.
Det blir en spännande inledning på det nya året…