De flesta firar sannolikt Lucia för att det är mysigt och stämningsfullt. Men bakgrunden till festens huvudperson, Sankta Lucia med ljus i hår, är ett helgon som dog för sin kristna tro.

Legenderna om Sankta Lucia handlar om en flicka som levde i 300-talets Sicilien. Hon gav ett löfte om att förbli jungfru och gav bort allt hon ägde till de fattiga.

Det var på kejsar Diocletianus tid. Han förföljde de kristna. Den romerska ståthållaren krävde att Lucia skulle offra till gudarna, men hon vägrade. Som straff dömdes hon till prostitution. Men det gick inte att föra henne till bordellen. Hon blev till slut genomborrad av svärd och bränd på bål.

Hennes dödsdag har firats sedan dess. När Sverige kristnades blev vi katoliker, och Lucias dag firades här också. På svenska runstavar är lussimässan betecknad som viktig bemärkelsedag. Det tycks ha fortsatt i någon form även efter reformationen.

Innan vi bytte kalender var lucianatten mellan den 12 och 13 december årets längsta. Så det passade bra med en ljusfest för att upplysa vintermörkret. Lucia betyder ljus, och kommer från det latinska ordet lux. Folk höll vakade den natten, så kallad lussevaka, och man åt en måltid, en så kallad lussebit.

Även om lucia i Sverige är en sekulär fest som mest handlar om att komma i julstämning, så kan man påminna sig historien om stackars Lucia på Sicilien. På flera håll i världen, särskilt i islamvärlden blir kristna, i vår tid, diskriminerade, förföljda och dödade.

Och inte bara i islamvärlden. Genom massinvandringen har den islamiska fundamentalismen kommit till väst, så att icke-muslimer, liksom de som lämnar eller kritiserar islam, inte kan känna sig helt trygga. Det har förekommit attacker mot julsammankomster och kyrkor.

1700 år efter Lucias död, den 26 juli 2016, slaktades prästen Jacques Hamel i sin kyrka. När församlingen i den lilla orten Saint-Etienne-du-Rouvray i Normandie firade mässa på morgonen stormade två jihadister in och tog honom och några nunnor som gisslan. Sedan tvingade de ner den 84 år gamle gudsmannen på knä, läste ur Koranen och slaktade honom.

Det är ingen gammal legend, utan en händelse i vår egen samtid, i Europa. Luciatågen går med ljus genom mörkret, men en mörk framtid väntar Europas kristna om inget görs för att vända utvecklingen.

I den islamiska republiken Pakistan blev den kristna kvinnan Asia Bibi anklagades för att ha förolämpat islams profet Muhammed. Hon dömdes till döden genom hängning. I väntan på straffet har hon suttit fängslad i åtta år. Hon friades nyligen av Högsta domstolen i Islamabad. Anledningen var brist på bevis. Men kanske spelade det också en roll att hennes fall blivit uppmärksammat i hela världen.

År 2009 plockade Asia Bibi bär i sin by. Hon var törstig och dristade sig att dricka från samma vattenskål som muslimerna. De muslimska kvinnorna blev upprörda. Det passade inte att en oren kristen kvinna drack ur samma skål som de. ”Min Kristus dog för mig. Vad gjorde Muhammed för er?” ska Asia Bibi då ha sagt. Det var för detta yttrande hon skulle hängas.

Asia Bibi blev frigiven av domstolen, men inte av folket. I Pakistan har de stränga hädelselagarna stort stöd. Stora marscher har hållits där man kräver hennes död. Hon hålls nu gömd på ett hemligt ställe. Får mobben tag på henne är hon död.

Men fundamentalismen har som sagt också börjat påverka våra liv här i väst. När Asia Bibi sökte asyl i Storbritannien blev hon nekad. Regeringen måste ta hänsyn till sin stora muslimska befolkning. Det är alltså en effekt av den ”humanitära” invandringspolitiken: att väst blivit mindre humant.

År 1998 brändes Salman Rushdies roman Satansverserna på Londons gator. Sedan dess har den islamiska fundamentalismen bara växt. Det finns kvarter där man kan tro att man är i Pakistan snarare än i en europeisk stad. Frågan är om Asia Bibi skulle vara trygg i Storbritannien. Eller ens i Sverige där konstnären Lars Vilks utsatts för mordförsök för att han anses ha förolämpat Muhammed.