Nio av tio europeiska judar upplever att antisemitismen har ökat under de senaste fem åren. Sverige sticker ut bland de länder där flest upplever en ökad antisemitism. I Sverige är dessutom sju av tio förövare bakom trakasserierna muslimska extremister eller vänsterextremister.
EU:s byrå för mänskliga rättigheter har tagit fram den största enkätundersökningen någonsin i sitt slag. Över 16.000 judar i tolv EU-länder, där majoriteten av Europas judar bor, har fått en enkät om antisemitism. De vittnar om trakasserier, hot, våld och förolämpningar i vardagen.
Förövarna
När det gäller vilka som är förövarna bakom hatet mot judarna under de senaste fem åren, uppges muslimska extremister stå för 40 procent i Sverige, vilket är mer än genomsnittet i Europa som ligger på 30 procent. Den näst största gruppen som utövar trakasserier mot judar är vänsteraktivister (Someone with a left-wing political view) som står för 27 procent i Sverige, medan snittet i Europa är 21 procent. Tredje största gruppen är kollegor på arbetsplatser, 20 procent i Sverige och med ett snitt på 16 procent i Europa. Därefter kommer gruppen högerextrema (18 procent i Sverige), tonåringar (16 procent), bekanta (16 procent), kunder eller klienter (5 procent).
Rödgröna får underkänt
På frågan om regeringen tar säkerhetsbehov för den judiska gruppen på allvar, hamnar Sverige sist av alla 12 länderna. Bara 21 procent anser att svenska regeringen gör det, 74 procent att den inte tar ansvar. Det kan jämföras med genomsnittet i de 12 länderna där en majoritet på 54 procent upplever att det egna landets regeringen gör tillräckligt. I Danmark anser hela 78 procent att regeringen som regerar med stöd av Dansk Folkeparti tar judars säkerhet på allvar.
Så ser det växande hatet ut
Antisemitismen ökar mest i Storbritannien, Tyskland och Sverige. Bland de svenska judar som besvarat enkäten uppgert 82 procent att antisemitism är ett ganska eller väldigt stort problem, jämfört med 60 procent 2013. En majoritet av alla som besvarat enkäten, 90 procent, uppger att antisemitismen är särskilt problematisk på nätet.
Nästan 30 procent uppger att de utsatts för trakasserier av något slag. Men en stor majoritet, nästan 80 procent, säger att de inte rapporterar allvarliga incidenter till varken polis eller någon annan organisation eller institution, eftersom de upplever att detta inte gör någon skillnad.
Över en tredjedel uppgav också att de undviker att delta i judiska evenemang eller besöka judiska platser på grund av rädsla.
Störst är problemen i Frankrike, där 95 procent av de tillfrågade nu upplever antisemitism. 88 procent vittnar i studien om vandalisering av judiska byggnader, begravningsplatser och institutioner. Hela 91 procent säger att de upplevt verbala hot på offentliga platser.
Samtiden har bett riksdagsman Adam Marttinen (SD), som är rättspolitisk talesperson, kommentera.
Vad är din reaktion på rapporten om antisemitismen?
– Det är såklart oroväckande att motsättningar och hat blivit mer påtagligt. Att det dessutom handlar om en ökad antisemitism är ett underbetyg för samhället i stort och särskilt för de regeringar som antingen inte förstått olika påverkansfaktorer eller saknat mod och handlingskraft att möta en sådan utveckling.
Varför ökar det så mycket i Sverige?
– Det beror på att väldigt många människor invandrat till Sverige från delar av världen där hatet mot judar är utbrett, ofta utifrån andra konfliktlinjer än vad vi vanligtvis förknippar antisemitism med i Sverige. Men oavsett grund till antisemitism så utgör det ett allvarligt samhällsproblem.
Vad kan vi göra åt det?
– Vi måste våga stå upp för svenska värderingar. Och vi måste vara medvetna om att invandringen påverkar vilka värderingar som etablerar sig i vårt land. Vi måste se till att rättssamhället förmår att skydda enskilda individer men även se till att exempelvis synagogor vid behov kan bevakas av polis eller militär. Sen måste personer som begår allvarliga brott mötas av en rättslig konsekvens värd namnet, avslutar Adam Marttinen.