Förberedelser för gängkrig – Lockdown på akutmottagningar som nu liknar krigssjukhus
Av Redaktionen
17 december 2018
HELSINGBORG. Lockdown är det nya skyddet som Helsingborgs akutmottagning tvingats införa. En särskild knapp trycks in när en skottskadad kommer in. Akuten, ytterdörrarna och en systeravdelning låses. – Men det ska inte drabba akut sjuka. De släpps igenom av polisen, säger Håkan Kerrén, verksamhetschef.
En personal på Helsingborgs lasarett beskriver hur hon nyligen på väg till jobbet hör en bil närma sig i hög fart. Den svänger in på två hjul och flera personer hoppar ur och bär in en skottskadad man på akuten. Kvar står bilen med öppna dörrar och blodspår längs vägen.
En krigsscen från ett krigsdrabbat land? Nej – det nya läget för akuten i Sverige.
För Helsingborgs lasarett, liksom i Malmö, handlar det om en allt vanligare typ av patienter: Unga, skottskadade män – med invandrarbakgrund. I Helsingborg fyrfaldigades antalet skjutningar 2017 jämfört med 2016.
Inhägnar akuten
Så fort en skottlossning eller knivskärning kommer till polisens kännedom skickas en bil direkt till akuten. Polisen ringer direkt till lasarettets ledningssjuksköterska och informerar att snart kommer en skadad att köras in. Vid akuten möter ordningsvakter upp. Polisen inhägnar ett område utanför akutmottagningen med avspärrningsband.
Och när den skjutne kommer in trycks alltså på knappen för Lockdown.
– Det har hänt. Vi har bättre möjlighet att stänga vår avdelning än Malmö exempelvis där det är väldigt öppet, säger Håkan Kerrén, verksamhetschef.
Han försäkrar att rutinerna inte ska påverka andra akut sjuka som behöver uppsöka akuten. De släpps igenom av polisen, uppger han.
Tar sig in för att döda
På sjukhuset arbetar personalen sedan för att rädda den skottskadades liv. Men numera måste de alltså även skydda patienter och personal från utåtagerande anhöriga. Det finns även risk att någon tar sig in på avdelningen för att döda patienten.
– Har vi en skottlossning kan vi dessutom få in 20 anhöriga vid yttre väntrummet, säger områdeschef Mikael Sten.
– Givetvis skräms de andra som sitter och väntar på vård. Det är mycket banka på dörrar och skrika och så.
Hot om våld och våldtäkt
I Malmö vittnar vårdpersonal om hur de hotas till livet i samband med gängrelaterat våld, både från den skottskadades fiender men också vänner och anhöriga. Det kan vara allt från dödshot eller hot om våldtäkt till förtäckta hot om att man vet var vårdpersonalen bor.
Håkan Kerrén, tidigare ambulanssjuksköterska, påstår att våldet alltid har funnits på akuten.
– Våldet har alltid funnits. Nu blir det grövre. Och gränsen från att ”jag är arg” till ”jag skjuter dig” har försvunnit.
Akutpersonal tränas i självförsvar
Men Helsingborg och Malmö är inte ensamma. Många sjukhus har larmat om samma sak. Hot och våld mot vårdpersonal har ökat kraftigt senaste åren. Bara mellan 2010 och 2015 var ökningen minst 50 procent, enligt Sveriges läkarförbund.
I Kalmar rapporterades senast i oktober i år om att man allt oftare tvingas tillkalla polis och vakter för att ta hand om hotfulla patienter. Det har gått så långt att personalen nu utbildas i självförsvar – på en intensivkurs på fritiden.
Hälften av personalen på akuten blivit hotade i jobbet, visar en enkät.
Ordningsvakternas tid har också fått förlängas och de är nu på akutmottagningen från klockan 18 till 04.
Inte vill vara bara kvinnor
Vakterna kan även följa med när man inte bara vill vara kvinnor, fortsätter Andrea Berg.
– Att de finns på plats är en trygghet för oss och vi kan exempelvis be dem ställa sig i närheten av patienter som vi känner är osäkra. Vakterna kan även följa med på vissa transporter där vi inte bara vill vara två kvinnor.
Andrea Berg kan inte svara på vad förändringen kan beror på.
– Jag skulle säga att det framförallt beror på droger och alkohol. Men vi har även bråken vid centralstationen och i stan, det påverkar ju oss också för det är hos oss de hamnar senare. Men mer exakt vad det beror på får du fråga socialtjänsten och polisen.
Chef ovetande
Björn Flodmark, basenhetschef vid akutmottagningen i Kalmar har inte känt till att hans personal går självförsvarskurser på sin fritid.
– De får självklart göra vad de själva vill på sin fritid och om detta är något som de tycker är bra så stöttar jag självklart det, säger han, och menar att det inte behöver inte ha med situationen på akuten att göra.
– Att de går kursen behöver inte bero på deras jobb utan kan bero på levnadssätt också. Andrea Berg ägnar sig exempelvis åt mycket frivilligverksamhet och arbetar utomlands där de här kunskaperna kan vara nyttiga.