SD säger klart nej till FN:s migrationsavtal – Löfven säger ja

MIGRATIONSAVTALET. Efter lång tystnad i riksdagen och i media går nu flera partier ut med hur man ställer sig till FN:s kritiserade migrationsavtal. Om Stefan Lövfen regerar kommer Sverige att rösta ja. Sverigedemokraterna däremot tar tydligt ställning emot.

– Vi är bestämt emot ett undertecknande. Avtalet är spretigt, otydligt och svåröverblickbart, säger Paula Bieler, SD:s migrationspolitiska talesperson.

Därmed ställer sig SD på samma sida som systerpartierna i Norge och Danmark, Fremskrittspartiet och Dansk Folkeparti. Stortingsledamöterna Christian Tybring-Gjedde och Per-Willy Amundsen besökte  SD-ledaren Jimmie Åkesson i riksdagen under torsdagen.

– Det här avtalet kommer att bli bindande efterhand, vilket vore förödande, enligt politikerna.

Pressfrihet hotad
En allvarlig invändning, enligt Paula Bieler, är en skrivning som rör pressfrihet. I delmål 17, punkt 33 C konstateras att man ska ”stoppa tilldelning av offentlig finansiering eller materiellt stöd till medier som systematiskt främjar intolerans, främlingsfientlighet, rasism eller andra former av diskriminering mot invandrare, med full respekt för mediefriheten.”

Tänker säga ja
Men Stefan Löfvens övergångsregering är för att skriva på avtalet Global compact for safe, orderly and regular migration. Detta har man dock legat lågt med. Knappast någon information har gått ut om regeringens hålling genom officiella kanaler. I många andra länder, exempelvis Finland och Tyskland, har frågan tagits upp ett flertal gånger i parlamentet.

Nu har dock till sist Löfvens expeditionsministär motvilligt svarat Expressen, bara två veckor innan avtalet ska undertecknas.

Efter att i flera dagar ha sökt migrationsminister Heléne Fritzon meddelar hon att hon inte vill svara på frågor om FN-avtalet i nuläget, därför att ”Ingen vet i dag vilken regering Sverige har 10 december när mötet sker i Marocko.”

Ministerns pressekreterare Joanna Abrahamsson svarar i ett mejl:

”Sverige har uttryckt stöd för ramverket under förhandlingsprocessen och välkomnat den balanserade sluttexten i samband med förhandlingarnas avslutande i juli 2018. Vad gäller internationellt samarbete har en övergångsregering i princip oförändrade befogenheter. Frågan om hur Sverige kan stötta den icke-bindande generalförsamlingsresolutionen aktualiseras först när ramverket är antaget och blir därmed en fråga för då sittande regering.”

UD publicerar
Efter tidningens frågor till ministern publicerade utrikesdepartementet på torsdagen några frågor och svar på sin hemsida. Bland annat hävdas där att ramverket inte kommer att medföra några extra kostnader och att det inte påverkar ”staters möjlighet att besluta om exempelvis uppehållstillstånd, viseringar och gränsfrågor”.

På frågan om migrationsramverket kommer att minska yttrandefriheten svarar UD:

”Nej. Mål nr 17 i migrationsramverket talar om vikten av evidensbaserat offentligt samtal och fullt skydd för yttrandefriheten. Det innebär bland annat att stater, i enlighet med internationell rätt, bör arbeta mot rasism och diskriminering av migranter.”

Moderaterna
Moderaterna har ännu inte tagit ställning till om dokumentet bör skrivas under.

– Vi tror på internationellt samarbete, inte minst i migrationsfrågorna – och det kan finnas en del gott i detta. Många migranter far väldigt illa runtom i världen. Men det finns också frågetecken. Risken är ju att det här avtalet kan bli tvingande på sikt, säger Johan Forssell, Moderaternas migrationspolitiska talesperson, som även vill se tydligare skrivningar om hur återvändandet ska gå till.

På torsdagen krävde Johan Forssell att regeringen kommer till riksdagen och redogör för förhandlingarna som skett i sex steg under det senaste året.

Många hoppar av
Avtalet ska skrivas under 10-11 december i Marrakesh, Marocko. Flera länder är tveksamma och många har redan hoppat av. Senaste landet att säga nej är Polen, som konstaterar att FN-avtalet ”lever inte upp till polska krav på starka garantier för att länder ska ha rätt att självständigt avgöra vilka de väljer att ta emot.”

Andra länder har liknande argument, att det hotar landets självbestämmande, att man kommer att tvingas ta emot fler migranter än man önskar, samt att det suddar ut gränser mellan legal och illegal migration.