SKJUTNINGAR. Enligt polisens egna uppgifter har grovt skjutvapenvåld i kriminella kretsar fyrdubblats – medan fall som lämnats till åklagare mer än halverats. Ändå har inte alla skjutningar tagits med i materialet.
Läget inom Stockholmsregionen är mycket oroande, med polisens egna ord. Det skriver sajten Det Goda Samhället som har fått tillgång till en polispromemoria för Polisregion Stockholm. Där visas en sammanställning av skjutningar i Stockholmsområdet mellan åren 2011 och 2017 och i vilken grad de har klarats upp, vilket i sammanhanget betyder överlämnats till åklagare.
Enligt polisen går utvecklingen åt fel håll.
”Med en fyrfaldig ökning i förekomst av grovt skjutvapenvåld och en mer än halvering i uppklaring framgår det klart hur oroande läget är inom regionen. Detta går i linje med vad som tidigare har rapporterats, och till viss del även förutspåddes, i kriminalunderrättelserapporten från 2013… I rapportens rekommenderades bland annat att det fanns ett behov att undersöka uppklaringsresultatet gällande skjutningar och som framgår i den nu aktuella undersökningen har detta behov kvarstått och är än mer angeläget nu.”
Exkluderat skjutningar
Med skjutning menas skottlossning som ”skett på allmän plats som innebär risker att skada tredje man och som kan kopplas till någon form av kriminell konflikt”.
En del skjutvapenvåld har exkluderats, till exempel ”gärningar som skett vid rån” och ”brott riktade mot polis, väktare eller annan personal.
Det som räknats är ”antalet incidenter, inte antalet målsägare, vilket betyder att ett dubbelmord eller ett försöksbrott med två offer räknas som ett ärende”.
Mellan kriminella
Rapporten skiljer på tre slags skjutvapenvåld mellan kriminella, som ger en bild av vad polisen vill undersöka: Territoriella, kopplade till prestige och status, samt skjutningar i samband med utpressningar.
”Den vanligaste typen av skjutningar var de territoriella skjutningarna vilka hade en stark instrumentell prägling och karaktäriserades av att de inblandade aktörerna sökte upp varandra i deras respektive bostadsområde varpå någon av parterna blev skjuten. Den näst vanligaste typen av skjutningar var de som var kopplade till prestige och status, vilka oftare var mer affektstyrda och impulsiva. En viss överlappning mellan de två typerna observerades dock. Den minst vanliga typen av skjutningar var de som skedde i samband med utpressningar. De som var inblandade i dessa skjutningar var också i snitt äldre än i de andra typerna”, sammanfattar polisen.
Starkt minskad uppklarning
Uppklaringen har alltså gått ned från femtio procent till cirka 15 procent.
Att ett ärende är ”uppklarat” när det gått till åklagare betyder att det är uppklarat ur polisens synvinkel, men inte ur samhällets. Åklagaren ska sedan bedöma om ärendet ska gå vidare till åtal. Idag är det svårt att få vittnen att träda fram. Många av de som lagförs döms inte. Ett samhälle som alltmer präglas av laglöshet träder fram.
Skiljer sig markant
I en tidigare svensk undersökning har det visat sig vara tio gånger vanligare med dödsskjutningar av unga män i Sverige jämfört med i Tyskland. Sverige ligger i topp jämfört med tolv andra europeiska länder under perioden 1996-2015.
Nivån för dödligt våld med skjutvapen är mer än dubbelt så hög i Sverige bland män mellan 15 och 29 år jämfört med genomsnittet i andra europeiska länder.
Sverige skiljer alltså ut sig markant jämfört med länder som till exempel Tyskland och Storbritannien, visar forskningsstudien.