
Nej, Åkesson har inte förstört Alliansen. Det har de gjort själva
Av Redaktionen
17 november 2018
Jimmie Åkesson beskylls i Expressen för att ha ”förstört” Alliansen. De borgerliga partierna är redan förvirrade och en sådan bortförklaring skulle göra dem än sämre på att hantera samhällsproblemen.
I Expressen skriver Torbjörn Nilsson: ”Det var – och det är det riktigt anmärkningsvärda – inte heller Stefan Löfven som förstörde alliansen. Det var Jimmie Åkesson som förstörde alliansen.”
Nu tror jag Åkesson inte ser detta påstående som en anklagelse, utan snarare som beröm och bekräftelse på hans och Sverigedemokraternas allt större inflytande i svensk politik.
Nej, det allvarliga med Nilssons resonemang är att det ger allianspartierna en möjlighet att smita ut bakvägen. De får någon att skylla på. En bortförklaring som innebär att de slipper göra upp med sina egna misstag.
Ska borgerligheten överleva måste den inse vilka fatala misstag Fredrik Reinfeldt gjorde i regeringsställning. Han försatte landet i ett extremt utsatt läge. Helt oförberett tvingade han på landet hundratusentals människor från kulturer som är väsensskilda från den svenska.
Denna extremistiska politik, som går långt mycket längre än vad några andra västländer accepterat, är inget mindre än en revolution för svensk statsförvaltning, för svensk politisk tradition i hur beslut bereds och beslutas och är därmed ett grovt brott mot svensk mentalitet.
Även långt före demokratins genombrott har vi i Sverige haft en statsförvaltning som varit noga med att förbereda och förankra beslut. Och ju mer genomgripande beslut, desto mer beredning och förberedelse har genomförts. Det svenska utredningsväsendet är världsunikt, där alla partier och expertorgan sätter sig ner för att sakligt vrida och vända på ett samhällsproblem. Beredningen inför en ny lag räknas sedan som ”förarbeten”, och dessa används i domstolarna vid uttolkning av lagarna. Något som är helt främmande i exempelvis USA.
Fredrik Reinfeldt sprängde denna tradition i luften genom den migrationspolitik hans regering införde. Plötsligt öppnade han dörren för massinvandring utan kontroll, utan förberedelser och utan konsekvensanalyser. Hundratusentals människor står nu utan bostad, utan jobb och utan kompetens att försörja sig i landet.
I vårt kalla, och för inte så länge sedan fattiga, land har vi genom århundraden lärt oss att man måste planera, förbereda och vara noggrann för att klara svåra umbäranden. Annars fryser och svälter man ihjäl. Denna mentalitet tjänade oss väl när industrialismen tog fart under andra halvan av 1800-talet.
Vår noggrannhet, förståelse för vikten av samarbete, behovet av konsensus, passade industrialismen som hand i handske. Även om vi kom igång senare än andra västländer, gick vi om de flesta i välståndsutveckling. Vår känsla för sammanhållning, arbetsmoral och noggrannhet gjorde oss till ett av världens rikaste länder.
Allt det här utmanas nu av en fullständigt oplanerad, ogenomtänkt och polariserande migrationspolitik.
Och det var allianspartierna som satt vid makten när denna politik tog fart. Därför bär dessa partier ett historiskt ansvar för allt som sker. Det är ovanligt för borgerliga partier, som brukar vara i opposition. Nu måste man ta på sig ansvaret för vad man ställt till med. Att S, V och MP är lika galna spelar mindre roll, eftersom de inte hade makten.
Det är detta ansvar för en revolutionär och misslyckad politik som ”förstör” alliansen.
Hur kunde man ställa till med den växande anarki som landet nu utsätts för? Igår utbröt skottlossning på öppen gata vid Fridhemsplan i Stockholm, en T-station från min bostad. Våldet kommer oss alla allt närmare. Hur kunde man ta hit hundratusentals människor även om man visste att här finns inga bostäder och inga jobb? Hur kunde man släppa på rättvisan i det offentliga, så att de med avvisningsbeslut får tandvård för 50 kr medan de fattigpensionärer som jobbat och betalt skatt i hela sitt liv måste betala tusentals kronor vid tandläkarbesök?
Allt detta kaos är osvensk. Vi är av tradition duktiga på att planera, strukturera och iordningsställa system som är rättvisa och behandlar alla lika. Vår tradition innebär inte att man ger förtur till dem som väsnas mest. Vi har haft värdiga välfärdssystem, men nu sjunker vi ner i ett moras där man måste gapa och skrika för att få sin rätt.
Snart måste man också beväpna sig, för någon ordningsmakt som har våldsmonopol i samhället finns inte längre. Kriminella tar över allt mer av samhället. Allt medan politiker blundar i sin handlingsförlamning över allt man ställt till med – genom egen förskyllan. Få väljare har begärt att politikerna skulle öppna gränserna och tillämpa extremistisk migrationspolitik som skiljer sig från alla andra länder.
Det är detta moras som ”förstör” alliansen. Man har fullständigt misslyckats med att upprätta det högerliberala samhället. Istället har man fört en politik som undergräver lag och ordning, äganderätt och därmed den fundamentala tryggheten som skiljer ett civiliserat land från ett nyckfullt, våldspräglat och destruktivt samhälle.
Jimmie Åkesson påtalar dessa brister, vilket naturligtvis svider hos de ansvariga för utvecklingen. Hans parti erbjuder också en annan väg. En väg tillbaka till ordning och reda, till svenska traditioner av förberedelser, rättvisa och likabehandling där också den tysta majoriteten får sitt.
Sverigedemokraterna är svaret på den förstörelse som de gamla partierna ställt till med. I vilket fall är det så allt fler i väljarkåren ser det. Och för oss som är demokrater är folkets dom betydligt viktigare än vad makthavare och etablissemang råkar tycka, ofta i snävt egenintresse – man vill behålla sina maktpositioner.
Det är faktiskt ganska fantastiskt på det sätt som Sverigedemokraterna kunnat växa fram underifrån, utan stöd från ett enda etablissemang. Alla andra partier har backats upp av andra sfärer i samhället, men Sverigedemokraterna bygger på kraften i en folkrörelse mer än något annat parti. Därför är man också mer motarbetade och missförstådda än något annat parti.
För mig bevisar det styrkan i idén om folkstyre, demokrati.