Nästan var sjätte niondeklassare i Stockholm, Göteborg och Malmö lever under hedersförtryck och en stor andel har utsatts för våld. Det visar en ny kartläggning gjord av Örebro Universitet.
Trots att det gått mer än 15 år sedan Pela Atroshi och Fadime Sahindal mördades är hedersvåldet fortsatt omfattande i Sverige. De tragiska morden skapade förhoppningar om förändring, men hedersförtrycket är fortsatt starkt i Sverige, särskilt bland unga flickor.
De visar en ny omfattande kartläggning som omfattar enkäter som gjorts med 6.000 niondeklassare på både kommunala och fristående skolor i de tre storstäderna, samt djupintervjuer med 230 personer. Syftet har varit att utreda hur omfattande hedersförtrycket är bland ungdomar i dagens Sverige.
Studien visar att 7-9 procent av niondeklassare i de tre storstäderna lever i en familj där våld används för att kontrollera och skydda familjens och släktens rykte. 10-20 procent av niondeklassarna är utsatta för oskuldsnormer, det vill säga att man inte får välja partner själv och samtidigt tvingas till kyskhet samt att vara oskuld tills man gifter sig.
Andelen som lever i hedersförtryck är störst i Malmö och något lägre i de två andra städerna. De flesta är flickor som lever i muslimska familjer. Barn som lever med hedersnormer är betydligt mer utsatta för våld inom familjen än de som inte gör det.
Bara 10 procent hade inte utsatts
Av de niondeklassare som inte lever med hedersnormer hade tio procent någon gång utsatts för våld, kränkningar eller kontroll av någon i sin familj. Bland de som lever under hedersrelaterade våldsnormer var resultatet det omvända – endast tio procent hade inte utsatts för detta.
För 60 procent av dem som utsätts för hedersförtryck drabbas av fysiskt våld. Annat förtryck tar sig uttryck i verbala kränkningar, inlåsning och utfrysning.
För de utsatta är det inget alternativ att vända sig till svensk polis eller sociala myndigheter. Av de flickor som utsätts för oskuldsnormer i Göteborg, svarade enbart 6 procent, att de skulle höra av sig till socialtjänsten eller en tjejjour ifall man behövde hjälp. Det vanligaste skälet till att inte söka hjälp som flicka när man utsätts för våld, är att man inte tror att någon skulle förstå en.
Av djupintervjuerna framgår att kulturrelativism inom svenska myndigheter påverkat samhällets insatser.
– Vi som kommer från de här länderna och kulturerna får höra typ: ’Men ni klarar väl det, det är ju så ni lever’. I de fall det ’bara’ är misshandel och förtryck, alltså. För att få hjälp och verkligen bli tagen på allvar krävs berättelser om extremt våld och mordhot. Så det blir någon form av inflation, att man måste berätta en viss typ av berättelse för att bli tagen på allvar, berättar en av intervjupersonerna som själv blivit utsatt för hedersförtryck.
*
Se vår video i Facebook.
*
Se mer: i G-P om hedersförtryck, i SVT om slöjtvång och könsstympning, DN om tvångsäktenskap.