ARBETSMARKNAD. Allt fler nyanlända får jobb, enligt Arbetsförmedlingen. Detta uttalande sågas bland annat av Tino Sanandaji och Per Gudmundsson. – Fram till i maj hade 106 personer fått ett osubventionerat jobb efter en extratjänst. Samtidigt hade subventionen då kostat skattebetalarna cirka 3 miljarder kronor. Det blir ungefär 30 miljoner kronor per jobb, skriver Gudmundsson.
”Allt fler nyanlända får jobb, både subventionerade och osubventionerade anställningar”, tillkännager Arbetsförmedlingen. Resultaten inom etableringsuppdraget för nyanlända har förbättrats varje år sedan AF fick uppdraget 2010, 44 procent arbetar eller studerar efter etableringsuppdraget, enligt myndigheten.
De viktigaste skälen till det positiva resultatet uppges vara: ”En stark arbetsmarknad, subventionerade anställningar som till exempel Extratjänster och ett tydligare fokus på arbetsnära aktiviteter, utbildning och jämställdhet under tiden i etableringsuppdraget”.
En ”utmaning” enligt AF är dock att fler än hälften saknar gymnasieutbildning samt att ”fler män än kvinnor deltar i olika insatser, som utbildning och praktik, och i högre utsträckning får jobb.”
Lura väljare
Ekonomen Tino Sanadaji kallar det för regeringens sätt att lura väljare att man löst integrationen.
– Arbetsförmedlingen går ut med detta regelbundet, och tricket är alltid samma: 44 procent är riktiga jobb *plus* studier *plus* arbetsmarknadsåtgärder, där ökningen inte är riktiga jobben, skriver han på Facebook.
Endast 7 procent går vidare till “arbete utan stöd“, dvs riktiga jobb som genererar skattepengar snarare än bidragsjobb försörjd av skattebetalare, vilket är en minskning från 8 procent sist.
”Kasta skattemiljarder i sjön”
Andel som går vidare till riktiga jobb har pendlat stabilt kring fyra till åtta procent i flera år, skriver Sanandaji.
– Som grafen visar drivs ökning av Extratjänster, regeringens senaste satsning att kastar skattemiljarder i sjön på att frisera data.
Fram till 2021 förväntas Extratjänsterna kosta skattebetalarna omkring 30 miljarder kronor.
– Det är exakt samma trick varje gång, de kallar skattefinansierade åtgärder ”jobb” eller ”sysselsättning” trots att andel nyanlända i riktiga jobb inte ökar. Miljarder som hade kunna gå till fattigpenionärer kastas bort på bidragsjobb så regeringen ska lura i lättlurade väljare att de löst integrationen.
Massanställt nyanlända
Arbetsförmedlingens lovsång sågas även i en ledarartikel av Per Gudmundsson som kallar det för ”det dyraste låtsasjobbet hittills”.
– Anledningen till att AF kan redovisa en positiv utveckling är att den offentliga sektorn har massanställt nyanlända i så kallade extratjänster, skriver han.
Extratjänsterna infördes 2015.
– Där är lönekostnaden till 100 procent subventionerad av statliga skattemedel. Dessutom utgår kompensation för handledning. Regeringen betalar också ut bonus till kommuner och landsting som ”särskilt bidrar till att minska arbetslösheten”, ”beroende på hur många personer som de anställer med hjälp av extratjänster”: drygt 70 000 kronor per tjänst.
Bara sju procent får jobb
Men effekten av extratjänster är anmärkningsvärt mager.
– Enbart 7 procent av de inskrivna i etableringsprogrammet får ett riktigt jobb efteråt. Inte mer än 11 procent av de nyanlända går till studier. Bland dem som verkligen behöver studera – mer än hälften av alla inskrivna nyanlända på AF saknar gymnasieutbildning – är det bara 6 procent som går till skolan under etableringen, skriver Gudmundsson.
60 000 är för närvarande inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag.