TERRORISM. Sverige har tidigare mottagit internationell kritik för att ha brustit i arbetet mot terrorism. Nu går vice chefsåklagare Hans Ihrman vid riksenheten för säkerhetsmål ut och kritiserar svensk lagstiftning. Han menar på att svensk lagstiftning brister i relation till våra europeiska grannar.
Förutom den inhemska terrorismen har Sverige under åren varit en exportör av terrorister. Flera hundra svenska medborgare har rest till Syrien för att understödja IS verksamhet, samtidigt som människor med kopplingar till Sverige har bidragit till terrordåd i bland annat Frankrike och Belgien. Det svenska arbetet för att bemöta terrorismen har tidigare mött internationell kritik.
Lagstiftning försvårar arbetet mot terrorism
Nu går Hans Ihrman, vice chefsåklagare vid riksenheten för säkerhetsmål ut och kritiserar den svenska lagstiftningen på området. Riksenheten för säkerhetsmål ansvarar för och handlägger samtliga mål vid Säkerhetspolisen. Ihrman är skeptisk till att svensk lagstiftning skiljer sig från övriga europeiska länder. Något som ofta resulterar i att det är svårt att bistå andra länder som driver ärenden mot svenska medborgare.
– Det har ju varit problematiskt med rättsliga samarbeten när det gällt misstankar om att man tillhört en terrororganisation, varit medlem i en terroristorganisation, eftersom det inte har varit kriminaliserat i Sverige, och när det varit den enda misstanken i den utländska utredningen så har ju det försvårat samarbetet, säger Hans Ihrman.
Ökat samarbete mellan länder
Samarbetet mellan länder har ökat under de senaste åren och det är allt vanligare att svenska myndigheter kontaktas för att bistå vid fall med kopplingar till Sverige. Tack vare den varierande lagstiftningen är det stundvis svårt att få till ett effektivt samarbete. Som en följd försöker svenska myndigheter se ifall man kan hitta någon straffbestämmelse i Sverige som möjliggör ett samarbete.
– När länder har olika lagstiftning, eller när man ser på det kriminaliserade området på olika sätt, så kan det bli, inte alltid, men det kan bli svårigheter att bistå på det sätt man önskar, säger Hans Ihrman. Han tillägger:
– Då försöker vi ju formulera någon annan form av motsvarigt brott i Sverige, och det går oftast, att man kan titta på de svenska straffbestämmelserna och se att det möjligtvis kan vara någon annan typ av brott, som möjliggör samarbetet.
Ny lagstiftning skulle förenkla samarbetet
Lösningen på problematiken vore om Sverige harmoniserade sin lagstiftning med övriga europeiska länder menar Ihrman. Det skulle förenkla arbetet mot terrorister och terrororganisationer som rör sig över nationsgränserna.
– Jag tycker att det vore bra för det rättsliga samarbetet över nationsgränserna att vi har liknande lagstiftning och att vi har kriminaliserat det här området på så likartat sätt som möjligt, i vart fall inom EU.