SKOLAN. 10 557 har ansökt om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Det är en förkrossande majoritet män som nu kan få studera i svenska gymnasieskolor. Bara 353 av 10 557 som har ansökt är kvinnor. Mycket är höljt i dunkel, som hur man gör med misstänkta våldtäktsmän.
Nyligen meddelade Migrationsöverdomstolen att gymnasielagen kan tillämpas. De sänkta kraven på styrkt identitet står inte i strid med EU:s regler och därmed kan tusentals utomeuropeiska migranter vistas i landet, utan asyl- eller skyddsskäl och utan att man vet vilka de är.
Sedan den 1 juli och fram till sista ansökningsdagen den 30 september, har 10 557 ansökningar kommit in, varav 353 från kvinnor. Av dessa har 1 294 ärenden avgjorts, skriver Migrationsverket i ett pressmeddelande.
Misstänkta för sexbrott
Men många frågor återstår att besvara. Förra flyktingombudet och debattören Merit Wager nämner de ensamkommande som är misstänkta för sexualbrott, men ännu inte dömda (eller förundersökningen lagts ned) på grund av långa väntetider.
Flera undgår sannolikt häktning just därför att deras exakta ålder inte är klarlagd. Frågan är om Migrationsverket då ska vänta med att fatta beslut.
– Eller är det meningen att vi ska bevilja 13 månader och låta sådana brottsmisstänkta män som vi inte vet hur gamla de är, vistas i våra skolor? Ska skolorna i så fall få besked om att de är brottsmisstänkta för sexual- eller andra grova brott så att föräldrarna till de ungdomar som går i skolan kan informeras? skriver hon på sin blogg.
Kostnader
Merit Wager skriver även i en debattartikel om oklarheten om kostnaderna. Vilka skolor ska de 10 000 afghanska männen gå i? Det råder lärarbrist, gymnasierna är fulla och kommunerna har ingen skyldighet att ordna eller bekosta boende för den stora gruppen utan det är upp till varje kommun. När studierna har påbörjats kan CSN-lån sökas.
Men de flesta som lånar pengar från CSN gör det för högskolestudier som syftar till en akademisk examen, vilket krävs för att få ett välbetalt arbete och kunna återbetala studielånet.
– För de företrädesvis afghanska unga männen kommer en ansenlig skuldbörda att uppstå redan innan de ens uppnått gymnasiebehörighet. De som klarar att studera på gymnasiet kommer, när de i bästa fall har avslutat studierna efter tre, fyra år, att ha studieskulder för motsvarande tid, skriver Wager.
Extremhög frånvaro
Men hög frånvaro, 40 – 60 procent, och svag vilja att studera är mycket vanlig inom gruppen.
”När de får studiebidrag tar det eviga förhandlandet över, varje sen ankomst, icke godkänd frånvaro, tröga datasystem ska förhandlas – till elevens fördel och efter varje lektion” beskriver en lärare, enligt Wager.
Skolor del av fusket
En annan lärare vägrar skriva ”begäran om dispens” för elever som är på nybörjarnivå i engelska eftersom han bedömer att de absolut inte på 1-2 år kommer att klara att nå kunskapskraven för betyg i årskurs 9.
– Ändå har en del av dessa elever, trots nästan obefintliga kunskaper, kommit in på gymnasieprogram. Vilket innebär att skolor och lärare är en del av fusket, skriver Wager på sin blogg.
Många klarar inte studier
Statistik visar att få klarar studierna. Av eleverna på Språkintroduktionen (som nu är Sveriges fjärde största gymnasieprogram) har endast en procent tagit examen efter tre år. Efter fyra år har 7 procent tagit examen. 20 procent av eleverna försvinner, skriver Dagens Industri.
Den som sedan ska få en möjlighet att stanna kvar ska inom sex månader ha fått ett riktigt arbete – inte ett subventionerat.
Redogöra för kostnader
Wager vill nu se hur de politiker som röstade för lagförslaget har räknat på praktisk tillämpning, kostnader och resurser.
– Eftersom lagen nu kommer att börja tillämpas måste också Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet tydligt redogöra för det.