EKONOMI. Kommunernas dolda skulder hotar välfärden. – Kommunernas måste de närmaste åren hantera och täcka de skulder man tagit på sig, inklusive dolda skulder som uppkommit när man drivit sin personal till bristningsgränsen. Det skriver nationalekonomen Tino Sanandaji i en debattartikel i GP.
Göteborgs ekonomi är tudelad. Staden har stärkt sin roll som ledande industricentra och är idag det enskilt största lokomotivet som drar fram Sveriges export. Men trots brinnande högkonjunktur har staden betydande strukturella underskott och en budget som nätt och jämnt går ihop. Framöver kan staden tvingas höja kommunalskatten med tre–fem kronor, eller genomföra kraftiga nedskärningar.
– Enligt Kommuninvest har Göteborg den enskilt största totala låneskulden av landets samtliga kommuner – även om andra kommuner hade högre skulder per invånare, skriver Sanandaji.
Göteborg har enligt Skandia över tio miljarder kronor i pensionsskulder. Preliminära siffror visar även att Göteborg är en av de största förlorarna i det nya kommunala utjämningssystemet, enligt ekonomen.
– Mot bakgrund av detta förvånar det inte att Alliansen inte verkar så intresserade av att ta över makten i staden.
Skuldbördan har byggts upp under lång tid och kan på sikt bli ett allvarligt problem.
Samma i många kommuner
Problemen är inte unika för Göteborg utan vanliga i svenska kommuner, skriver Tino Sanandaji, något han utvecklar i den nyautkomna boken Tio tusen miljarder.
Sanandaji talar om dolda skulder.
– En annan dold skuld som sällan diskuteras är att den offentliga sektorn har pressat sin personal med sämre villkor på ett sätt som skär kostnaderna på kort sikt men ökar dem på lång sikt.
Riksnivå orsak
Kommunernas problem är inte främst en fråga om lokal vanskötsel, utan om att politiken som förs på riksnivå har försatt dem i en påfrestande situation.
– Staten har vältrat över utgifter på kommunerna, inte minst vad gäller flyktingmottagning. Kommunerna har i sin tur vältrat över en del av bördan på sin personal.
När behoven har ökat mer än tillgängliga resurserna har personalen ofta fått tyngre arbetsuppgifter. Mer slit och mer stress har gjort välfärdsyrken mindre attraktiva.
– Detta kallas vilseledande för ”arbetskraftsbrist”, vilket egentligen är ett kodord för låga löner och dåliga villkor.
Förskönar och förvirrar
Politiker erkänner inte hur det ligger till utan förvirrar med retorik som att ”vård och omsorg skulle kollapsa utan invandring”, och att ”den resursbrist som invandring har bidragit till att skapa bevisar att Sverige behöver ännu mer invandring”.
Samtidigt förskönas läget med ”fördummande retorik” om att ”Sverige går som tåget” eller att ”ladorna är fulla”, som döljer att delar av ekonomin går bra medan andra tyngs av växande skulder och låg tillväxt, enligt Sanandaji.
Sluta upprepa misstag
Tino Sanandaji uppmanar politiker att hålla i slantarna och ”sluta upprepa misstag som att försöka låna sig ur kriser eller belasta kommuner med ännu mer befolkningsökning som inte bär sina kostnader”.
– Kommunernas måste de närmaste åren hantera och täcka de skulder man tagit på sig, inklusive dolda skulder som uppkommit när man drivit sin personal till bristningsgränsen.