Vi lever just nu i ett gigantiskt demografiskt experiment och svensk politik håller på att förändras i grunden. Själv tänker jag rösta för ett Sverige som tar ansvar för sin egen framtid, för ett samhälle som håller ihop.

I dag den nionde september 2018 går Sverige till val, den politiska kartan ska ritas om.

De fyra år som ligger bakom oss kommer att gå till historien som avgörande för Sveriges utveckling under många år framöver. Sju av åtta partier gick till val på öppna gränser, vilket också omsattes i praktiken under 2015. Vi lever just nu i ett gigantiskt demografiskt experiment och svensk politik håller på att förändras i grunden.

I Botkyrka var 3.000 röster ”till salu” i utbyte mot en moské och Expressen visar täta kopplingar mellan Vänsterpartiet och terrorister i Mellanöstern. Och då skrapar vi förstås bara lite på ytan.

På många håll i Sverige har vi nu skenande segregation och vi är på väg mot enorma sociala klyftor med såväl etniska som religiösa förtecken. Medan det migrationsindustriella komplexet slukar dussintals miljarder per år urholkas välfärden inför våra ögon.

År 2014 avslogs, enligt information från Försäkringskassan, 27 procent av alla ansökningar om sjukersättning. Förra året låg siffran på 79 procent. Antalet fattigpensionärer ligger på över 250.000 och är ökande.

I den mån detta över huvud taget har diskuterats i valrörelsen har det av de flesta partier avhandlas med i stort sett samma floskelbingo och tomma löften som vi har hört i decennier. Det är som att problemen inte fanns på riktigt.

Istället har valrörelsen handlat om Sverigedemokraternas åsikt om fri abort till 12:e veckan, i likhet med övriga Norden. Förbud mot plast och införandet av ett tredje kön verkar också vara viktiga frågor.

Och ni får ursäkta en naturvetare, men om man tror att svensk klimatpolitik är avgörande för hur mycket skogsbränder vi kommer att ha i framtiden, så har man inte förstått sambanden. Och notera att om man lägger de olika partiernas politik bredvid varandra (även MP och SD) så skulle ni förvånas över hur liten skillnaden i utsläpp av växthusgaser skulle vara, dock till SD:s fördel genom större internationella åtaganden.

Socialdemokraternas lögnaktiga kampanj mot Sverigedemokraterna kommer att gå till historien. Man har staplat rena lögner på varandra om SD:s politik för ”sambeskattning”, glesbygden och kommunernas ekonomi. Värst är kanske ändå Hyresgästföreningen (som har vänsterprofil och informell koppling till LO), som trots upprepade dementier envisas med att desinformera sina medlemmar om att SD förespråkar marknadshyror.

Medias roll är lite förbryllande. Jag hade tänkt recensera den som mindre dålig än under tidigare valrörelser. Alla partiledare har fått kritiska frågor och företrädare för alla riksdagspartier har utsatts för granskning och obekväma avslöjanden.

Men i den sista TV-debatten kom det definitiva haveriet, den totala kraschen för ”politiskt oberoende” public service.

När Jimmie Åkesson stack ut hakan en aning i integrationsdebatten, i termer av att den som inte passar in har svårt att få jobb, så blev han recenserad av Sveriges Television. Inför tittarna tog man avstånd från hans uttalande eftersom det var ”grovt generaliserande”, och i den efterföljande diskussionen har man dessutom försvarat sig genom att vantolka hans uttalande.

Vi lever alltså i ett samhälle där public service helt öppet tar politisk ställning två dagar före ett val. Det är i sig något att protestera emot.

Blicka nu fyra år framåt. De kommande fyra åren lär också vara av avgörande betydelse för Sveriges långsiktiga utveckling, i en situation där vi redan är på väg mot ökande segregation och etnisk polarisering. Det enda jag hör från vänsterliberalt håll är mer av det som vi redan har haft, i form av bibehållen liberal migrationspolitik, identitetspolitik och arbetsmarknadspolitiska integrationsprojekt. Hur har det fungerat hittills?

Demokrati betyder folkstyre, makten utgår från folket. Själv tänker jag rösta för ett Sverige som tar ansvar för sin egen framtid, för nationalstatens bevarande och utveckling. Och för ett samhälle som håller ihop.