Känslorna var uppskruvade i den sista partiledardebatten i SVT inför söndagens val. Mest kring integration och regeringsfrågan.
Än en gång visade Jimmie Åkesson att han är den ende oppositionsledaren. Och det särskilt i de två frågor som var mest laddade för alla partiledarna, integrationen och regeringsbildningen.
– De är inte svenskar, de passar inte in, det är därför man inte får jobb, sa Jimmie Åkesson som svar på varför integrationen inte fungerat i 20-30 år.
Sedan utvecklade han sin politik.
– Jobb är viktigt. Jobb är avgörande. Men vi måste ju också ställa oss frågan, för att hela integrationsdebatten har i alla dessa år handlat om just jobb. Bara invandrarna får jobb så kommer allt att lösa sig, har alla de här sagt alltid. Det händer ju inte. Det blir inte så. Och därför så måste man ställa sig frågan: varför är det så svårt för de här människorna att få jobb?
– Jo, det är för att de inte är svenskar. De är, de passar inte in i Sverige. Det är klart, att då är det svårt att få jobb. Det är klart, att då är det svårt att få jobb, då måste man ju få förutsättningar att bli just svensk. Man måste få förutsättning att passa in i Sverige. Men de här har i alla dessa år bemött nytillkomna på deras villkor, på deras språk, utifrån deras sedvänjor, utifrån deras kultur och då blir det detta splittrade samhälle och detta eviga utanförskap, sa Åkesson.
Det retade upp de andra partiledarna, även om de själva framförde budskap som Sverigedemokraterna förut varit ensamma om att säga.
Ju närmare partierna flyttat sig Sverigedemokraterna, desto mer måste de i känsloladdade påhopp ta avstånd från Sverigedemokraterna.
Mot slutet trasslade de gamla partierna in sig i otydliga besked om hur en regering ska bildas. Ingen vill tala om att de behöver Sverigedemokraternas stöd. Rödgröna vill att allianspartierna ska stödja dem, och alliansen vill att rödgröna ska stödja dem. Det krävs nämligen för att hålla SD utanför.
– Det här är ju bara käbbel. Vill man ha en förändring på riktigt, så rösta inte på någon av de här [övriga sju partiledare]. De bryr sig inte om sina löften och visioner, det viktigaste är att hålla mig utanför. Ta ansvar, snälla. Sätt er ner och prata. Vi vet inte om vi kan komma överens eftersom vi inte talat med varandra, sa Åkesson.
Men de andra fortsatte hålla fast vid sina regeringsalternativ, som troligen inte får mycket mer än 40 procent av rösterna och därför är långt ifrån majoritet.
Det kommer att blir intressant att gå tillbaka till de här krumbukterna om några månader, då vi vet hur det blev efter valdagen.
Slutdebatten blev lika märklig som hela valrörelsen varit.