Traditionsenligt bjöd Publicistklubben in partiledningarna för eftervalsanalys på måndagskvällen i Kulturhuset i Stockholm. Längst i kritiken mot medierna gick bostadsminister Peter Eriksson (MP) som ansåg hans parti var utsatt för en kampanj.

Alla partiföreträdare ansåg mediebevakningen i stort får godkänt för valbevakningen, även om flera hade invändningar i olika avseenden. Alla var kritiska till att så mycket tid ägnades åt maktspelet om vilken regering som kan bildas efter valet, vilket gjorde att partiernas hjärtefrågor kom i skymundan. De många partiledardebatterna ifrågasattes också, i alla fall att de utformades väldigt lika med bara utrymme för korta repliker av de åtta politikerna.

Mest kritisk var MP-ministern Peter Eriksson, vilket kanske är naturligt eftersom hans parti tillhör valets stora förlorare. Han ansåg att bland annat SVT ”bedrivit en kampanj mot vårt parti”. Han fick frågan om inte den hårdare bevakningen av hans parti beror på att det suttit i regeringen för första gången. Medierna har granskat vad partiet uppnått i förhållanden till vallöften, eftersom partiet haft makt att genomföra dem. Eriksson var inte nöjd med den förklaringen.

Henrik Vinge, presschef i Sverigedemokraterna under valrörelsen men nu riksdagsledamot, ansåg att medierna i samband med skogsbränderna tog chansen att styra bort valdebatten från migrationsfrågan. Han fick som integrationstalesperson ingen inbjudan till valdebatt, medan partiets miljö/klimat-talesperson fick väldigt många.

Vinge får stöd för uppfattningen i en rapport från Mittuniversitetet, Reflektioner från valet 2018. Där har man räknat på ämnen för toppnyheterna under valrörelsens sista tre veckor på Aftonbladets, Dagens Nyheters, Expressens och Svenska Dagbladets förstasidor samt i inledande löp i Dagens Eko 16.45, Rapport 19.30 och TV4 Nyheterna 19.00.

Störst andel, 24 procent, handlade om kampen om regeringsmakten, 15 procent om partiledardebatterna, 12 procent om opinionsmätningar, 9 procent om skandaler. Först på 9:e plats, med 2 procent, kom integrationsfrågor. Och på 12:e plats kom brott och straff.

Alla partiföreträdare var inne på att valrörelsen blev fragmentiserad, splittrad. En orsak är att medieaktörer inte hänger på nyheter från andra mediehus, utan koncentrerar sig på sitt eget upplägg. En annan orsak är att partierna försöker nå ut via sociala medier och då riktar sig till olika väljargrupper med olika budskap. Det blir inte en stor gemensam valdiskussion i samhället, utan många mindre och separerade diskussioner. Därför kan man inte säga vad valrörelsen handlade om, menade en partiföreträdare.

Kvällen avslutades med ett samtal om SVT:s avståndstagande mot Jimmie Åkesson under den stora slutdebatten. SVT:s programdirektör Jan Helin och Henrik Vinge vred och vände på vad som hände. Helin menar att SVT inte längre ska göra den typen av ställningstaganden, eftersom det uppfattas som att SVT blir en debattör som tar ställning till partier och politiker. Istället ska man ta upp det som kan uppfattas som brott mot demokratiparagrafen i radio- och TV-lagen med journalistisk metodik, alltså ställa frågor och samtala kring det.

Borde inte Sverigedemokraterna därmed vara nöjda, undrade moderatorerna. Men Vinge påpekade att det finns problem med public service ansvar för att vara oberoende. I vissa stycken upplevs det inte som att journalistiken lever upp till det, utan ibland drivs politiska agendor.

Det blev starten på en diskussion med publiken, som undrade om SD politiskt vill styra public service. Vinge menade att man borde kunna ha en sansad diskussion utan att hamna i ytterligheter. Politiker måste kunna framföra kritik, utan att det övertolkas som att man vill gå in och bestämma över det journalistiska arbetet.

*

Radio- och TV-lagen, femte kapitlets första paragraf: ”… programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet.”