Alla eliter, nu också gamle Bildt och franske Macron, attackerar Jimmie Åkesson så här i slutet på valrörelsen. Det visar hur viktigt Sverigedemokraterna är för att det ska finnas alternativ i svensk politik.

Igår kväll var Jimmie Åkesson sist ut i SVT:s Utfrågningen, det mest traditionella inslaget i svenska valrörelser: varje partiledare grillas i en timme i direktsändning.

Till skillnad från de andra partiledarna bottnar Åkesson i sina värderingar och behöver inte som de andra, anpassa budskapet inför väljarna. Han står för sin politik och har, som ende partiledare, inte vinglat, velat och tvärvänt inom centrala politiska sakområden. Typ migration, trygghet, lag och ordning.

Åkesson framstår inte som en politisk robot som spottar ur sig förprogrammerade svar. Han säger till när han inte kan detaljer i budgetförslagen. En del tycker att det innebär att han är mindre engagerad, för mig ger han tvärtom ett mera mänskligt intryck.

Dessutom behöver han inte höja temperaturen i hjärtefrågorna, de finns redan i topp hos väljarna.

Han attackeras också från alla håll i valrörelsen. Efter utfrågningen var både Carl Bildt och Emmanuel Macron ute för att angripa honom. Skälet är att han inte valde någon av ryske Vladimir Putin eller franske Macron när han fick en sådan där ”vem väljer du”-fråga i någon intervju.

Det framställs nu som att han valde Putin framför Macron, vilket är en uppenbar lögn. Han valde inte någon av dem. Jamen, han borde valt den mest demokratiske, lyder den högljudda kritiken.

Men varför anklagar man då inte Isabella Lövin för samma sak? Hon passade i valet mellan Putin och Donald Trump. Den sistnämnde är en i högsta grad demokratiskt vald president i USA.

Lövin slipper kritik, vilket än en gång bevisar hur vinklade, partiska och propagandistiska alla gamla massmedier är.

Skälet till inte välja Macron är tydligt. Han vill avskaffa den svenske finansministern och flytta makten över statsbudgeten för Sverige till Bryssel, så att Frankrike och Tyskland kan göra upp om hur den ska se ut. Jo, så långt vill Emmanuel Macron gå i EU-federalism.

Putin och Ryssland utgör ett hot mot Sverige, ett säkerhetspolitiskt. Men Marcons idéer om att införa en finansminister för Europa, är ett annat sorts hot: mot den demokratiska självständigheten.

Varför skulle Åkesson vilja stödja något av dessa hot?

Nåväl, det är lätt att se de gamla makteliternas nervositet. De slår på allt de kan finna, och man anklagar SD för allt, och drar sig inte för att ljuga.

Nu tror jag inte dessa panikartade utspel har någon betydelse. Svenska väljarkåren väljer inte parti efter enskildheter, utan utifrån ett helhetsperspektiv.

Och när verkligheten tvingar sig på, då har varje väljare att ställa sig frågan: ”har det blivit bättre de senaste fyra åren, då de rödgröna styrt och alliansen inte opponerat?”

Om svaret är ”ja” då kan man rösta på sitt gamla parti, men om svaret är ”nej”, Sverige har blivit mindre tryggt, då är det givet att man röstar på det enda oppositionspartiet: Sverigedemokraterna.