Man har haft hög svansföring från de nya partier som ville in i riksdagen. Men det är svårare än man kan tro att samla den dryga kvarts miljon väljare som krävs för att nå över 4-procentsspärren.

I förra valet 2018 nådde Feministiskt initiativ över tre procent av väljarna i riksdagsvalet. Nu fick man 0,46 procent. Man tappade 165.054 röster och fick bara 29.665 röster. Det tappet motsvarar hela den uppgång som Vänsterpartiet gjorde.

Ännu sämre har det gått för de under mandatperioden helt nya partierna.

Alternativ för Sverige fick 20.290 röster, vilket är 0,3 procent av alla röster.

Medborgerlig samling fick 13.056 röster, vilket är 0,2 procent av alla väljarna.

Det är svårt att etablera nya partier, men inte omöjligt. För Kristdemokraterna tog det cirka 25 år från starten på 1960-talet tills man kom in 1991. För Sverigedemokraterna tog det 22 år, från starten 1988 till 2010. För Miljöpartiet tog det sju år, från 1981 till 1988.

Att bygga upp en organisation som kan generera resurser både i engagerade medlemmar och pengar tar lång tid.

Snabbare har det gått för Ny Demokrati och för Junilistan i EU-valet. Båda partierna hade synnerligen välkända frontnamn som var populära i väljarkåren. Problemet var dock att båda steg till skyarna i ett val, men i nästa föll platt.

För att få delta i mandatfördelningen i riksdagen måste man uppnå 4-procentsspärren. Eftersom valdeltagandet 2018 omfattade 6.535.271 röster, betyder fyra procent 261.411 röster. Alltså långt ifrån något av de små eller nya partierna som ställde upp.