INRIKES. Strålsäkerhetsmyndigheten konstaterar i en ny rapport att Sverige i framtiden kommer vara dåligt förberett på att hantera strålningsolyckor och kärnvapenangrepp. Anledningen är pensionsavgångar och att allt färre söker sig till utbildningar inom området. Utvecklingen kan få svåra konsekvenser för Sveriges beredskap.
På senare år har röster höjts om att Sveriges civila beredskap ska öka. Målet är att samhället ska kunna hantera kriser och konflikter. Processen har dock gått segt och man har bara nyligen kommit igång med planeringen av ett civilt försvar. Samtidigt fastslår Strålsäkerhetsmyndigheten i en ny rapport att Sverige riskerar att stå dåligt rustat vid strålningsolyckor eller kärnvapenanfall i framtiden.
Svårt att locka studenter
Anledningen är att många strålningsexperter kommer gå i pension inom några år. Samtidigt söker sig allt färre studenter till området. I framtiden kan således Sverige stå utan expertisen som behövs vid en kris. Exempelvis beskrivs den svenska medicinska beredskapen vid strålningsolyckor som instabil och underfinansierad.
– Den här kompetensen efterfrågas inte i vardagen, men om vi skulle få en strålningsrelaterad olycka i Sverige eller en kärnkraftsolycka i världen så behöver vi ha kompetent personal som kan hantera det, säger Anneli Hällgren, avdelningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Politiken påverkar jobbmöjligheterna
Myndigheten tror att en bidragande orsak till att det är svårt att få studenter till att söka sig till området är den inom snar tid förväntade nedläggningen av fyra kärnkraftsreaktorer. Det politiska trycket på att lägga ner kärnkraften resulterar i att få studenter ser några arbetsmöjligheter inom fältet. Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår nu att man ska öka anslagen för att kunna locka till sig fler studenter.
– Även om det nu avvecklas fyra reaktorer kommer det ändå att finnas sex andra reaktorer som ska drivas i ungefär 20 år till säger Anneli Hällgren.