
Dags att likställa e-sport med annan sport
Av Redaktionen
7 september 2018
DEBATT. E-sporten engagerar tusentals ungdomar i landet. Sverige har länge varit drivande inom e-sporten men har på senare år börjat bli omkörda av andra länder som insett vilken potential e-sporten har, skriver Simon Solberg, IT-politisk talesperson för Ungsvenskarna.
E-sporten är idag en av de snabbast växande intressena hos ungdomar i Sverige och trots att e-sporten kan anses vara ung och omogen bör politiska åtgärder ha gjorts för längesen för att gynna den. En av de viktigaste åtgärderna som e-sporten behöver i Sverige är ett erkännande. Någonting som till exempel Riksidrottsförbundet nekat.
E-sporten engagerar tusentals ungdomar i Sverige idag. När Ungdomsbarometern gjorde en undersökning kring identitet bland 16.000 ungdomar mellan åldrarna 15-24 för två år sedan var den största identifikationsfaktorn hos killar att de var gamers.
Sverige har länge varit drivande inom e-sporten men har på senare år börjat bli omkörda av andra länder som insett vilken potential e-sporten har. Skattesatser och visumregler gör att allt fler professionella spelare och organisationer inom sporten väljer att flytta utomlands där anpassningar gjorts för deras verksamheter.
Det vanligaste motargumentet till att likställa e-sport med annan sport är bristen på fysisk prestation som krävs. Man tycker helt enkelt inte att e-sporten är en tillräckligt atletisk aktivitet för att kunna räknas som sport. Vilket argument har då Riksidrottsförbundet för att neka ett e-sportsförbund inträde? Det är inte bristen på fysisk aktivitet, vilket man skulle kunna tro.
Idag är till exempel Dartförbundet, Bilsportförbundet och Golfförbundet medlemmar i Riksidrottsförbundet. Detta är sporter som de flesta ändå skulle erkänna är betydligt mindre fysiskt krävande aktiviteter än det som traditionellt kallas för idrott.
Ändå nekades Svenska E-sportförbundet i fjol medlemskap i Riksidrottsförbundet. Riksidrottsförbundets motivering var att de inte var redo att besluta om det än och att de behövde fråga sig själva ”vad är definitionen för att få vara med?”. Landets ledande idrottsförbund vet alltså inte vad definitionen för ett medlemskap hos dem innebär.
Det finns ett flertal studier* där man jämför e-sporten med andra moderna sporter och i de flesta landar man i samma slutsats: att de inte går att särskilja på hur de utövas och/eller hur de konsumeras. Det är därför inte hållbart att inte ge e-sportföreningar samma möjligheter som andra sportföreningar att exempelvis söka och beviljas bidrag.
Ungsvenskarna förespråkar ett flertal politiska förslag som skulle underlätta för e-sportare i Sverige. Bland annat vill vi, likt som USA och Sydkorea gör, att Sverige ska kunna utfärda visum till e-sportproffs som ska tävla i landet. Vi vill även att kulturbegreppet breddas till att innefatta spel eftersom att film och musik är inkluderade.
Vi tycker att det är dags att politiska åtgärder görs nu för att gynna e-sportens ställning i Sverige och för att se till så att vi är konkurrenskraftiga med resten av världen.
Simon Solberg,
IT-politisk talesperson för Ungsvenskarna
* Besombes, Nicolas. (2017). Comparison between sports and esports through the lens of the sociology of sport. 10.13140/RG.2.2.11174.52807.
* Pizzo, Anthony & Baker, Bradley & Na, Sangwon & Lee, Mi Ae & Kim, Doohan & Funk, Daniel. (2017). eSport vs Sport: A Comparison of Spectator Motives. Sport Marketing Quarterly.