Under valrörelsen publicerade den S-ledda organisationen SKL en rapport som hävdade att vårdköerna i Sverige tillhörde de kortaste i en internationell jämförelse. Den fick stor spridning i medierna. Men allt är en bluff.
Det är tidningen Sjukhusläkaren som avslöjar att när rapporten anger kötider, anger en helt annan tidtagning för svenska köer än i andra länder. Man startar tidtagningen i ett betydligt senare skede i vårdprocessen och därför ger ett intryck av att köerna i Sverige är flera veckor kortare än vad väntetiderna egentligen är inför operation, SKL:s statistik var ren bluff.
Sveriges väntetider börjar räknas från den dag då beslut om operation tas, vilket är långt senare i vårdprocessen än när andra länders vårdköer beräknas. Exempelvis räknas Danmarks väntetider i indexet från det att remiss anländer till specialistsjukvården tills operationen sker. Skulle de svenska väntetiderna beräknas som de danska skulle de förmodligen bli veckor och månader längre beroende på ingrepp.
Detta mörkar SKL i rapporten ”Svensk sjukvård i internationell jämförelse”. Istället presenteras och jämförs väntetiderna som om de var likvärdiga.
SKL-rapporten uppgav att Sverige kom på fjärde plats när det gäller kortast vårdköer med detta falska sätt att jämföra väntetider. Det är alltså en lögn. Men det finns ytterligare en vilseledande omständighet i materialet.
SKL nämner inte att flera av de länder som är kända för korta vårdköer inte ingick i det statistiska underlaget som rapporten använde. Tyskland, Frankrike, Schweiz, Österrike, Belgien, med flera, saknas. Det är länder som i andra internationella jämförelser rankas som de länder som har kortast väntetider.
*
SKL = Sveriges kommuner och landsting, vars ordförande är Lena Micko (S)