ARBETSMARKNAD. Nya siffror visar på att av människorna som fick ett nytt jobb förra året, var det endast 1,5 procent som fick det via kontakt med Arbetsförmedlingens personal. Siffrorna kommer i slutet av en valrörelse där flera partier vill lägga ner myndigheten.

Statistiska Centralbyrån (SCB) släpper nu siffrorna från sin stora Arbetskraftsundersökning. Under förra året fick 1,5 miljoner människor nya arbeten i Sverige. Majoriteten fick jobben via egna kontakter eller via direktkontakt med arbetsgivaren. Endast 11 procent fick en ny anställning via Arbetsförmedlingen, då oftast via myndighetens hemsida Platsbanken. Det var endast 1,5 procent som fick ett arbete via Arbetsförmedlingens personal.

Andelen inskrivna i utsatt ställning har ökat
Anledningen bakom de svaga siffrorna beror på att alltfler av de inskrivna står långt från arbetsmarknaden. Har man goda förutsättningar på arbetsmarknaden går man direkt vidare till ett nytt jobb utan att ta hjälp av Arbetsförmedlingen. Därför har gruppen i så kallad utsatt ställning, människor som riskerar att bli långtidsarbetslösa ökat från 50 procent av de inskrivna för tio års sedan till 80 procent idag.

– Det kan ju låta väldigt lågt men samtidigt är det jättesvårt att veta vad man ska förvänta sig. Vi vet att en stor andel av de som skrivs in på Arbetsförmedlingen är personer som har svårt att få jobb och där det inte omedelbart handlar om att förmedla jobb, säger Anders Forslund, professor i nationalekonomi och biträdande chef för IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Efterfrågar bättre information
Anders Forslund tillägger att han inte vill spekulera i om dagens siffra är bra eller dålig under förutsättningarna. Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg säger dock att arbetet idag fungerar bra men att man kan bli bättre. Båda två efterfrågar mer information för att bedöma läget.

– I grund och botten så vill man ju gärna veta att de skattemedel som läggs ut på något används på ett ändamålsenligt sätt så man skulle vilja veta vad som vore en rimlig förväntan och då skulle man behöva ha bättre information än vad man lätt kommer över, säger Forslund.