UTRIKESANALYS. De som fäster blicken på realiteter istället för på okunniga spekulationer och smutskastning, finner att amerikanske presidenten denna sommar vunnit flera internationella framgångar som också gynnar oss på denna sida Atlanten.

”Blickar man bortom krigsrubrikerna har utfallet inte blivit så illa. Tvärtom faktiskt.” Det skriver den annars så Trump-kritiska kommentatorn Frida Wallnor i Dagens industri om den amerikanske presidentens tre möten i sommar med europeiska ledare (om frihandel, Nato och Brexit).

Bevakningen av Donald Trump är ständigt negativ och hånfull både i amerikansk och svensk media. Detta eftersom han, helt riktigt, utnämnt medievänstern som hans verkliga politiska motståndare, snarare än Demokratiska partiet (det är medierna som ÄR vänsteroppositionen, inte vänsterpolitiker).

Därför är det en nyhet när Dagens industri inte hudflänger Trump. Wallnor lyfter i sin senaste kommentar visserligen Trumps ”tvärvändningar” och ”ombytliga uttalanden” i utrikespolitiken som skäl till mediernas negativa bevakning. Men denna mediernas hållning beror ju mer på deras egen oförmåga att analysera nuvarande president och hans strategier. Det är ingen hemlighet att Trump medvetet bryter mot gammal diplomatisk jargong, ändå bevakar medierna honom utifrån de föråldrade diplomatiska spelreglerna, då alla visade god min utåt hur falska dessa leenden än var.

Trump bryter mot etiketterna! Ja, och det sa han redan under valrörelsen att han skulle göra. Ändå framställer medierna det som häpnadsväckande att han gör det att han sagt att han ska göra. På två år har det inte sjunkit in hos mediehusen att Trump spelar i en annan liga. Det är knappast Trumps fel att medierna inte hänger med.

Under sovjettiden var informationen från kommunistledningen i Kreml mycket knapphändig. Då utvecklade medier och forskare det som kom att kallas ”kremlologi”, konsten att utifrån ett tunt underlag tolka vad som pågick i de innersta politiska kretsarna i Moskva. Denna förmåga att tolka makthavare utifrån deras egna bevekelsegrunder har medier och akademier helt tappat. Istället hånas amerikanske presidenten när medierna inte förstår hans strategi och taktik.

Wallnor medger i DI att det verkliga utfallet av Trumps agerande denna sommar faktiskt inte alls är så dumt. ”Bättre än befarat. Speciellt ur ett europeiskt perspektiv”, skriver hon. Det gäller handelspolitiken, där medierna blåst upp hot om handelskrig. Men efter att Trump träffade Juncker ”tycks risken för upptrappning av den transatlantiska handelskonflikten vara avvärjd”.

Trumps agerande har resulterat i ”löften om att arbeta för att ta bort samtliga handelshinder på industrivaror (förutom bilar)”, skriver Wallnor. Dock utan att tala om varför Trump lyckats. Skälet är ju att EU har mycket högre tullar än vad USA har. Trump har till Juncker sagt att om EU höjer än mer, kommer USA att följa efter. Trump har med all sannolikhet föreslagit att EU istället ska sänka tullarna ner till amerikansk nivå. Trump har drivit på för att få EU att bli mindre protektionistiskt och mer frihandelsvänliga – som USA. Det är bra för hela världen.

Dagens industri kommer alltså – nästan en månad efter Samtiden – fram till att Donald Trumps bullriga taktik faktiskt har för världens frihandeln gynnsamt utfall.

Också Trumps höjda tonläge om Nato har resulterat i positivt utfall, även om massmedierna skrämt sina läsare med hot om ett försvagat säkerhetspolitiskt läge för Europa på grund av Trump. Nu visar det sig att Trumps bullrighet har förstärkt Nato, eftersom fler länder fortare tänker uppnå sitt avtalspliktiga ansvar att höja försvarsanslagen till två procent av BNP.

Eller som Wallnor skriver: ”Trots hot om amerikanskt utträde ur Nato slutade försvarsalliansens toppmöte i Bryssel med glada miner. Alla tycktes nöjda.” En än mer korrekt formulering hade varit: ”tack vare Trumps hot” har de europeiska ledarna orkat med att stå upp för sitt ansvar för Europas försvar inom Nato. De var glada därför att Trump genom hot, gav europeiska regeringar skäl till hemmapubliken om varför de ”måste” höja försvarsanslagen i sina länder – det är Trumps fel. Jag tror Donald Trump gärna tar på sig den skurkrollen, om det innebär att europeiska politiker får tummen ur och tar ansvar för västvärldens säkerhetspolitik.

Wallnor skriver om ett tredje möte i sommar: ”Trots det initiala kaoset visade sig också mötet mellan Trump och [brittiske premiärministern] Theresa May bli en europeisk framgång. Jämfört med president Obamas uttalande om att britterna efter Brexit skulle få ställa sig ‘sist i kön’ om de var ute efter ett frihandelsavtal med USA låter det mer lovande när Trump talar om ett kommande ‘otroligt stort’ frihandelsavtal mellan länderna.”

Jag tycker det är märkligt att stora mediehus och akademiska institutioner inte klarar av att göra dessa ganska logiska analyser om vilka Donald Trumps motiv är till att agera bullrigt och ”ombytligt”. Svaret är ju att han insett att de trötta etablissemangen måste skakas om i grunden för att vakna och fatta riktiga beslut. Genom att hota med konsekvenserna av vad deras impotens leder till, får han dem att bryta upp från mångårig passivitet och feghet.

Han tvingar fram aktivitet från de ovilliga genom sitt beteende. Och aktivitet och ansvarstagande är sällan sämre än inaktivitet och ansvarslöshet. Därför är Trump något av en motor för västvärldens vitalisering.