Väljarna tycks åter vilja ha minst åtta partier i riksdagen. Det gör det besvärligt att regera, menar flera röster. Men det går att ordna en riksdag som underlättar regeringsbildning, även om många politiska partier är representerade.
Den förre socialdemokratiske riksdagsmannen Evert Svensson, 93, skriver idag på DN-debatt under rubriken ”Landet måste regeras – vi behöver färre partier”. Med hänvisning till den parlamentariska röra som väntar efter valdagen behövs landet, menar han, ett nytt valsystem som ger färre och större partier.
Svensson föreslår att valkretsarna blir mindre och att utjämningsmandaten slopas. Då skulle minst 15-20 procent av rösterna krävas för att få mandat i respektive valkrets. Ryssland och Turkiet har liknande system, men istället i form av en 10-procentsspärr.
Då skulle det bli enklare att bilda regering, menar Svensson. Det finns flera invändningar att göra. Den första är ju att regeringsfrågan har blivit svår framför allt eftersom så många partier säger att de kommer att vägra att samtala med andra folkvalda i riksdagen. Även med Svenssons modell, som kanske skulle innebära att endast S, M och SD blir riksdagspartier, kvarstår ju problemet att bilda regering eftersom Lövfen och Kristersson säger att de vägrar förhandla med Åkesson.
En tyngre och principiell invändning är att demokratin skulle snävas av på ett oroväckande sätt, om inte framför allt nya partier fick ärlig chans att komma in i parlamentet. Jag tror många skulle ifrågasätta legitimiteten för parlamentet om man höll många partier utanför, trots att de tillsammans kanske fick mer än en miljon väljares röster.
För mig är det inte demokratiskt att utestänga folk. Samtidigt har Svensson rätt i att landet måste kunna regeras.
Men då finns det mindre reformer att tillgripa. Svensson nämner själv att nuvarande system består av 310 fasta mandat och 39 utjämningsmandat och med en spärr på 4 procent. I förra grundlagsutredningen pekade statsvetare på ett enkelt ingrepp för att öka möjligheten att bilda regeringar, samtidigt som man till och med släppte in fler partier i parlamentet: slopa såväl de 39 utjämningsmandaten som 4-procentsspärren.
Det skulle resultera i att partier som får mellan 4-8 procent skulle förlora nära hälften av mandaten. Samtidigt skulle partier mindre än 4 procent också kunna komma in med något enstaka mandat.
Senaste mandatperioden var det fem partier som hade mellan 4,6 och 6,9 procent av rösterna. De fick 103 mandat och skulle fått 64 mandat utan utjämningsmandat (S, M och SD fick inga utjämningsmandat). Och Fi hade säkert fått något mandat med de 3 procent de fick 2014.
Sammantaget skulle alltså fler partier kunna ta plats i riksdagen, men partier mindre än 8 procent skulle få betydligt färre mandat än de får idag (tack vare utjämningsmandaten). Därmed också mindre inflytande i regeringsfrågan.
Det tycker jag är en både rättvis, demokratisk och för regeringsbildningen underlättande lösning.