Lägg ner islamistiska DO!

Diskrimineringsombudsmannen har extrema islamister som rådgivare. Det är ett tecken på att myndigheten spårat ur. Den bör läggas ner. Den verkar för att tolerera intoleransen, och blivit en del av islamiseringen av Sverige.

Sedan DO i veckan fått företag fällt för att man inte fortsatt anställningsprocess med kvinna som vägrar ta män i hand, har myndigheten fått skarp kritik från flera håll.

Förre S-riksdagsledamoten Nalin Pekgul skriver i en kommentar: ”Med vilken rätt förvränger DO och Arbetsdomstolen min religion. Det är uppenbart att DO går salafisternas ärenden och därför borde myndigheten läggas ned.”

Hon skrev artikel som berör svenska etablissemangs tillmötesgående gentemot extremister i Expressen i våras: Den godtrogna kampen stärker islamisterna.

Samtiden har kunnat rapportera att kända islamistiska extremister, som fått sina statsbidrag indragna på grund av att de inte respekterar svenska lagar, ingår i DO:s referensgrupp.

Sakine Madon, politisk redaktör på Vestmanlands Läns Tidning (VLT)., skriver: ”Med vänner som DO och Arbetsdomstolen behöver svenska muslimer inga fiender. I stället för likabehandling och jämställdhet kämpar DO än en gång för det motsatta.”

I nyhetsrapportering och domslut har det framställts som att den muslimska kvinnan behandlar män och kvinnor lika, alltså inte heller tar kvinnor i hand. Detta invänder Sakine Madon emot i sociala medier: ”Kvinnan har inte hälsat på mannen under anställningsintervjun på grund av att han är man. Sedan säger de att hon kan undvika handkontakt med alla. Men hon undviker ju män för att de är män, så jag tycker inte att det håller.”

Jag frågar Mohamed Omar, krönikör i Samtiden och expert på islam och islamism, om det finns några islamistiska regler mot att kvinnor tar andra kvinnor i hand?

– Nej, någon sådan regel finns inte. Om hon inte tar andra kvinnor i hand, så är det dåligt uppförande bland muslimer. Svårt att få ett sånt beteende att gå ihop med någon som i övrigt strävar efter att vara en god muslim, säger han.

DO borde alltså inte ha utgått från att kvinnan behandlar män och kvinnor lika, något som falskeligen framställt henne i god dager.

I sociala medier är en vanlig kommentar: ”DO är toleranta mot intoleransen.”

Kristin Lahed, Svenskt näringslivs regionchef i Västmanland, säger till VLT: DO:s agerande kan få effekten att arbetsgivare drar sig från att kalla personer till arbetsintervjuer av rädsla för att anklagas för diskriminering och hamna i trubbel.

I slutändan riskerar alltså muslimska namn att sållas bort. DO uppnår motsatt effekt än den avsedda: man ökar klyftan mellan majoritetssamhället och minoriteter.

Därför har Nalin Pekul rätt i att nuvarande DO-myndighet borde läggas ner. Mål av denna art borde skötas av åklagare eller av JO, den institution som är förebild för DO, och som har betydligt bättre historisk renommé. JO borde förstärkas och återfå den roll ämbetet hade under 1809 års konstitution.

*

Reservation i domen
Två ledamöter var skiljaktiga i Arbetsdomstolens beslut. En av dem framför sin skiljaktiga mening i domen (pdf):

Jag delar inte majoriteten bedömning att [kvinnan] blivit indirekt diskriminerad genom att Semantix avbröt en rekryteringsintervju.

Intervjun hade kommit till stånd efter hennes förfrågan. Vid mötet avböjde hon att hälsa på bolagets företrädare K.G. genom att ta honom i hand då det i enlighet med hennes religion är för intimt att ta män i hand. Bolaget valde då att avbryta anställningsförfarandet. Mot bakgrund av de speciella krav på neutralt uppträdande, som bolaget ställer på sina anställda, hade bolagets förfaringsätt ett berättigat syfte.

Arbetet som tolk förutsätter opartiskhet och neutralitet vad gäller uppträdande, åsikter och värderingar. Bolagets arbetsplats i Uppsala har ett stort antal medarbetare med olika religiösa tillhörigheter och etniska ursprung. Detta gör det särskilt viktigt att medarbetarna är återhållsamma med att manifestera sina etniska och religiösa tillhörigheter då sådana manifestationer skulle kunna skapa samarbetsproblem. Denna strävan understryks i bolagets plan för mångfald och jämställdhet.

Genom [kvinnans] manifestation har hon visat att hon inte delar eller vill medverka i bolagets strävan att skapa en väl fungerande arbetsplats. Genom sin religionspolitiska manifestation – att inte ta män i hand – visade hon att hon inte delar bolagets grundläggande personalpolitiska principer för jämställdhet och likabehandling. Bolaget bedömde att hon därför inte var anställningsbar. Bolagets agerande hade ett berättigat syfte och var lämpligt och nödvändigt för att nå detta syfte.