ISLAM. En muslimsk kvinna vägrar ta i hand, DO och AD ger henne rätt och hon får 40 000 i ersättning. Domen som går emot svenska värderingar kritiseras nu. Islamistiska aktivister som Rashid Musa och Fatima Doubakil finns i referensgruppen på DO. 

”Så muslimska idéer om könsseparatism trumfar svenska värderingar om det förkastliga i att göra skillnad mellan könen. Problematisk dom.” kommenterar riksdagskandidat Ann Heberlein (M) i en tweet.

Hur stor påverkan bör ”det muslimska civilsamhället” ha på svenska myndigheter? frågar sig flera. I myndighetens referensgrupp finns nämligen flera kända islamistiska aktivister som förespråkar sharialagar och könsegregering.

Rashid Musa, ordförande för Sveriges unga muslimer, SUM, finns med i referensgruppen. SUM förlorade sitt statliga stöd 2016 för att ha haft samröre med islamister och jihadistiska hatpredikanter. Rashid Musa vill att sharialagar bör råda. Aktivisten Fatima Doubakil är emot att terrorresor kriminaliseras.

Terrorforskaren Magnus Norell har beskrivit professionaliseringen av de muslimska organisationerna för att få inflytande och skattemedel i sin rapport om Muslimska brödraskapet, världens största islamistiska organisations svenska gren. Svenska skattepengar har strömmat till islamister under lång tid genom bland annat islamofobigreppet, samt genom att framställa muslimer som offer för förtryck. Bland organisationerna han nämner finns Ibn Rushd och Sveriges unga muslimer, som båda medverkar i referensgruppen.

Diskriminering enligt DO
I det aktuella DO-fallet avbröt ett tolkföretag i Uppsala en rekrytering när en kvinna med hänvisning till islam vägrade ta en manlig företrädare i hand. I stället hälsade kvinnan genom att lägga en hand mot sitt bröst. Att företaget inte accepterade detta är diskriminering menar DO. Arbetsdomstolen går nu på DO:s linje. En arbetsgivare kan kräva likabehandling vid hälsning, men att kräva just handskakning är att gå för långt.

Arbetsgivaren kan inte acceptera ett annat sätt att hälsa än genom handskakning, eftersom ett annat sätt att hälsa som har sin grund i en religiös uppfattning som gör skillnad mellan könen i sig är kränkande och bland annat kan leda till konflikter på arbetsplatsen.

”Missgynnar grupp muslimer”
AD anser i domen att bolagets policy missgynnar den grupp muslimer vars religiösa tro innebär att de inte får beröra personer av motsatt kön utanför den närmaste familjekretsen. Domstolen menar att kravet på just handhälsning inte kan anses vara nödvändigt för att undvika obehag eller trakasserier på arbetsplatsen.

– Det här är en svår fråga och det var därför vi bedömde det viktigt med en prövning i domstol, säger Martin Mörk, chef för DO:s processenhet.

Företaget anses ha utsatt kvinnan för indirekt diskriminering och ska därför betala 40 000 kronor i diskrimineringsersättning. AD halverade beloppet som DO satt till 80 000 kronor. AD:s ledamöter var inte eniga, två av fem hade en annan uppfattning än den slutliga domen.

Representation av det ”muslimska civilsamhället” i referensgruppen.

Shaimaa Abdelhady, Svenska Muslimer för fred och Rättvisa

Maimuna Abdullahi, Muslimsksa Mänskliga Rättighetskommittén

Kadidja Bedoui, oorganiserad, aktiv i flyktingfrågor

Ibrahim Bouraleh, Islamiska förbundet

Fatima Doubakil, Muslimska mänskliga rättighetskommittén

Hassanain Govani, frilansande iman, shiamulsimska församlingen i Märsta

Abdullahi Haji, Svensk-Somaliska Akademikers Forum

Rashid Musa, Sveriges Unga Muslimer

Awad Olwan, imam, Fisksätra moské

Zaynab Ouahabi, Ibn Rushd

Uppdatering: Claes Lundstedt, pressansvarig på DO, skriver i ett mail till Samtiden att ”den aktuella referensgruppen var kopplad till ett idag avslutat projekt som handlade om att öka kunskapen om hur diskriminering av muslimer och förmodade muslimer tar sig uttryck och som avslutades vid årsskiftet  2016-2017.”  Idag har DO inte några pågående referensgrupper.

”Det ligger i sakens natur att en statlig myndighet som DO och exempelvis företrädare för olika religiösa trosinriktningar kan ha skilda synsätt på vissa centrala frågor, rörande till exempel jämställdhet och rätten till icke-diskriminering exempelvis kopplad till sexuell läggning. Det hindrar inte att DO likväl ägnar sig åt den dialog och kunskapsutbyte som DO bedömer att uppdraget kräver. För att arbeta effektivt mot diskriminering behöver DO föra ett löpande samtal med civilsamhället.”