VÄLFÄRDEN. Var tredje ekonomichef ute i kommunerna tror att man kommer behöva höja skatterna för att upprätthålla nuvarande nivå på välfärden. Anledningen är att befolkningen förväntas öka med 800 000 under de två kommande mandatperioderna och totalt 1,1 miljoner människor fram till 2030. Detta leder till ett kraftigt ökat behov av skolor, äldreboenden och vårdmottagningar.
Det är Sveriges kommuner och landsting (SKL) som har tagit fram siffrorna. Man har via en enkätundersökning frågat kommunernas ekonomichefer om vad man anser behöver göras för att upprätthålla välfärden. En tredjedel har svarat att man troligtvis kommer behöva höja skatterna. Till detta svarar nästan varje kommun att man kommer behöva effektivisera verksamheten. Detta är en rejäl ökning från 2017 då endast 2% av ekonomicheferna trodde att man skulle behöva höja skatterna.
– Alla kommuner säger att de kommer att jobba med effektiviseringar. Men nästan en tredjedel säger att de dessutom kommer behöva se över skattesatsen. Det avgörande är hur mycket staten kommer höja statsbidragen, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting (SKL).
”Jag tror att det är oundvikligt”
Skatterna i relation till BNP har minskat sedan millennieskiftet. Samtidigt fortsätter kostnaderna för den offentliga verksamheten att skena. Ekonomiprofessor Lars Calmfors vill dock se att staten borde samla in de behövda pengarna istället för kommunerna. Detta för att höjda kommunalskatter har en negativ påverkan på utbudet av arbetskraft. Enligt Calmfors behövs det 40–45 miljarder mer i välfärden framöver.
– Jag tror att det är oundvikligt, i alla fall om man vill bibehålla kvalitén på olika välfärdstjänster och samtidigt spendera mer på försvaret – behoven är så pass stora säger Lars Calmfors, ekonomiprofessor.
1,1 miljoner nya invånare fram till 2030
Välfärden pressas från flera håll. Invandringen spås fortsätta på historiskt höga nivåer om inget ändras, något som leder till en fortsatt befolkningsökning. Samtidigt är barnafödandet högt vilket ökar det framtida behovet av utbildning och sjukvård. Till detta börjar de stora barnkullarna som är födda på 1940-talet komma upp i ålder vilket ökar pressen på äldreomsorgen.
Den kommunfinansierade verksamheterna beräknas behöva anställa 215 000 medarbetare extra fram till 2030. Under samma period förväntas befolkningen öka med 1,1 miljoner människor. Regeringen har budgeterat för högre statsbidrag till kommunerna för att minska pressen men man har samtidigt inte finansierat dem med högre skatter.
– Jag har svårt att se hur det hela ska kunna gå ihop, säger Calmfors.