Visa att du är en människa: 3   +   6   =  

KOMMENTAR USA. Genom att nominera ännu en synnerligen konservativ domare till Högsta domstolen, uppfyller president Trump sin väljarbas viktigaste löfte: att mota bort vänsterliberalismen ut ur rättsväsendet.

Till och med Washington Post erkänner att Trump fått ett guldläge att tippa majoriteten i Högsta domstolen permanent åt konservativt håll och förpassa vänsterliberalismen till åskådarläktaren. Och att skulden ligger hos vänsterliberalerna själva. Förr hade inte en president nominerat en så profilerad domare till Högsta domstolen, utan sökt att nå så stort samförstånd i båda partierna som möjligt.

Men vänsteraktivisterna i demokratiska partiet ville stoppa varje domare som hade minsta konservativ ansats. Man ville istället fylla domstolarna med så vänsterradikala jurister som möjligt.

Det började med att demokratiska senatorer 2001-2002 lyckades stoppa George W Bush från att få den erkänt skicklige Miguel Estrada utsedd till domare i landets näst viktigaste domstol: Appellationsdomstolen (ungefär Hovrätten) i Washington DC. Demokraterna räknade med att han sedan skulle föreslås till Högsta domstolen, och då skulle republikanerna få utse den första spansktalande till denna domstol. Det var något demokraterna själva ville göra, och förneka republikanerna denna multikulturella hedersbetygelse.

Därför använde de regeln i senaten som sa att 60 av 100 senatorer måste godkänna att en nominering kommer upp till omröstning, för att stoppa omröstning om Estrada varje gång republikanerna försökte.

När Barack Obama blev president, då slopade demokraterna plötsligt regeln om att 60 av 100 måste godkänna att omröstning sker. På det sättet kunde Obama tillsätta en mängt nya domare på höga poster, med hjälp av bara enkel majoritet av 51 senatorer.

Genom regeländringen upphörde ambitionen att utse domare som hade anseende och respekt både till höger och vänster. Istället försökte demokraterna utse så vänsterinriktade domare som möjligt.

Demokraterna tänkte inte på att de skulle kunna förlora majoriteten i senaten och samtidigt förlora presidentposten.

Nu gör naturligtvis republikanerna likadant. De vill utse så konservativa domare som möjligt.

När nu den mittenorienterade domaren Anthony Kennedy, 81, avsagt sig uppdraget (även om han är vald på livstid), har Donald Trump nominerat Brett Kavanaugh. Han ”kommer att styra in landet på en konservativ väg”, som Economist skriver. Med tanke på att han är 53 år, kan han påverka USA:s juridiska uttolkning av konstitutionen i över 30 år framåt.

Men man ska komma ihåg att granskningen av domarna och deras domslut är mycket hårdare i USA än i Sverige. Och trots sina konservativa värderingar har ingen kunnat rikta någon kritik mot honom i hans domslut, i hans juridiska tillämpning. Han är med andra ord en fläckfri och synnerligen kompetent jurist.

Demokraterna hade, om man inte själva hade rivit ner regeln om 60 av 100 senatorer, kunnat kräva och räkna med mer mitteninriktade jurister. En president vill ju få sin nominerade domare godkänd. Men eftersom vänsterliberaler har svårt att förstå att samma regler gäller båda sidor, är de nu maktlösa när Trump vrider Högsta domstolen i konservativ riktning.