MIGRATION. Fram till 2021 räknar Migrationsverket med över 300 000 asyl- och anhöriginvandrare. Antalet nya asylärenden kommer alltså att öka – med ett Malmö på dryg tre år, dit prognosen sträcker sig. En minst sagt anmärkningsvärd detalj som väljarna säkert vill ha vetskap om innan valet.

Antalet asylsökande till Sverige antas enligt Migrationsverkets senaste prognos ligga kvar på cirka 23 000 för 2018 och 29 000 för 2019. Av de 23 000 som söker asyl i år väntas 1 500 vara ensamkommande barn. Som vanligt berättar medierna bara om de 23 000 för 2018 och utelämnar att säga att den siffran, tillsammans med den efterföljande strömmen av tusentals anhöriga, blir cirka 80 000 under 2018. Gränsen är minst av allt stängd, som man försöker ge intryck av.

35 000 per år
Migrationsverkets prognos för 2020 och 2021 är 35 000 asylsökande per år. Sammanlagt innebär det att 122 000 kommer att söka asyl i Sverige under perioden 2018 – 2021.  Det utgör ett antal människor motsvarande en stad stor som Helsingborg.

Under samma period väntas också 181 000 personer söka uppehållstillstånd som anhöriga. Den sammanlagda volymen utgör drygt 300 000 människor inom tidsperioden, ungefär ett nytt Malmö med andra ord.

Skärpt lag upphör
Anledningen till att myndigheten tror att fler kommer att söka asyl i Sverge under de kommande åren är att man utgår ifrån antagandet att den tillfälliga skärpta lagstiftningen upphör i mitten av nästa år.

En annan osäkerhetsfaktor som kan påverka asylprövningen framöver är den nya gymnasielagen, vars tillämpning har ifrågasatts i domstol. Sedan i  juli har domar kommit från migrationsdomstolarna i Malmö och Stockholm som visar på ett osäkert rättsläge där praxis ännu inte är fastlagd.

Osäkert
Den 17 juli beslutade Migrationsverket av rättssäkerhetsskäl att tills vidare avvakta med att fatta beslut i ärenden där de nya bestämmelserna kan utgöra grund för ett uppehållstillstånd. Fram till dess att rättspraxis blir klarlagd blir prognosens bedömningar utifrån lagändringen osäkra, skriver myndigheten.

Migrationsverkets anslag var 54 miljarder kronor 2017, vilket myndigheten räknar med ska halveras till cirka 25 miljarder år 2019.

Mer än försvaret och krisberedskap
Under nuvarande mandatperiod, mellan åren 2015 och 2018, har asylmottagandet kostat skattebetalarna mer pengar än hela försvaret och samhällets krisberedskap. Slutnotan för statens asylmottagande landar på 212 miljarder.
– Utgifter för en dag hade räckt till två brandflygplan, säger nationalekonomen Tino Sanandaji, enligt Nyheter Idag.