ALMEDALEN. – Vi har mycket extremism i Sverige, konstaterar terrorforskare Magnus Ranstorp. Nyligen har han släppt en rapport om salafism och jihadism. Där pekar han ut 17 städer i Sverige som hamnat i ett fast grepp av islamister. Och den avradikalisering som kommunerna ska jobba med verkar totalt ha misslyckats.
Forskningsledare på Försvarshögskolan Magnus Ranstorp vill att man gör ordentlig skillnad mellan olika grupper av muslimer.
– Man ska inte prata om muslimer som grupp. Det är en balansgång – man ska inte kollektivisera utan förstå i kontext och nyanser.
Samtidigt säger han att våldsideologin som salafismen och andra inriktningar av islam har samma ideologiska bottenplatta.
– Det är tillämpningen som skiljer.
Rapporten han släppte i dagarna har blivit uppmärksammad, där han beskriver islamiseringen i Sverige, särskilt i 17 städer.
– Jag har fått stort gensvar och många ute i kommunerna tackar mig för att jag har tagit upp detta.
Attackerad
Sedan han släppte Rosengårdsrapporten 2009 har det börjat gå att tala mer om islamismen, menar han. Den lägesbild han beskrev då upprörde många.
– Då blev jag attackerad av forskare, vänsterextremister och journalister som ville bevisa att jag hade fel. Jag blev anklagad för att vara islamofob, berättar han på Dagens Samhälles scen.
Konstant tryck
Idag upplever han att det finns ett polariserat klimat med ett konstant tryck på Säpo.
– Det är allvarligt att vi har över 2 000 salafist-jihadister på Säpos skärmar. Även om de har bra koll.
Även annan extremism än islamistisk växer, både vänster- och högerextremism, enligt Ranstorp.
– Det blir en växelverkan.
Islamism
Den islamistiska sidan innefattar allt från Muslimska Brödraskapets långsamma målmedvetna islamisering till jihadisternas mobilisering.
– De vill skapa en överreaktion, de utmanar statens legitimitet.
Han berättar att salafister är antidemokrater, starkt kvinnoförtryckande och delar upp allt i haram och halal, tillåtet och förbjudet, samt hatar shiamuslimer, judar och homosexuella.
Tidigt skede
De som är övertygade salafister är svåra att påverka. Det Ranstorp ser som möjligt är att påverka individer i ett tidigare skede och att man behöver ha mer fokus på metoder att göra detta på.
I andra länder, som Storbritannien och Frankrike har man gjort försök att avradikalisera jihadister, men misslyckats. Hur ser det ut i Sverige?
– Ja du, det vet jag inte. Mindre än fem eller tio, om det ens är några alls, säger Magnus Ranstorp.